Men i nattens tysta timmar har jag vakat

-vad som händer när tekniken inte ser?

vad som gömmer sig i tujaträdens skugga

och jag känner oron växa mer och mer

Det finns frågor datorn inte kan besvara

signaler som jag inte kan förstå

det finns så mycket som vi inte kan förklara

det finns krafter som vi aldrig kan rå på....

("Blinkar blå" -Adolfsson & Falk)

Det sägs att det är saligare att giva än att taga.....

Men.....

Det mesta här i livet är ett växelspel i givande och tagande. Ett samtal känns bäst när båda parter får komma till tals, eller hur? Att "prata med någon" som bara öser ur sig om sig och sitt kan kännas rätt energikrävande..  man blir liksom tom efteråt och undrar vad det var som stal all ens kraft?

Samma sak med att ge av sin tid eller presenter. Jag ger Dig så ger Du tillbaka? Eller är det enbart egoistiskt om man ger för att FÅ något, må det så vara mottagarens glädje, tacksamhet eller någon gång något tillbaka? Några läror predikar just att man ska kunna ge utan att förvänta sig något tillbaka..  Varför är det så svårt? Är det mig det är fel på, om jag förväntar mig ett tvåvägars samspel? Hur gör jag för att skala bort den här oönskade uppfattningen i min skalle?

Samma med bloggen, men  i mindre skala. Jag skriver för Dig att läsa, Du ger mig en kommentar? Jag kommenterar Din blogg, Du nån gång i min?

"Alla bryr sig enbart om sig själva, det är bara jag som bryr mig om mig...."  sa Vargen i Bamsesagan......