Föga anade jag vilken nära och innerlig kontakt jag skulle få med pojkarna....
Så här såg de ut när de just anlänt hit till vår hage:
Ser Du hur vilsna de ser ut, de undrar förstås var de hamnat..?
Och så här är uttrycken hos dem idag... -viss skillnad va?
Den som håller mest koll på mig med sin kärleksfulla blick, det är My det...
Ja, matte älskar er alla tre!!!!!!!
Gitte
8 november 2010 09:58
Och föga anade jag att jag med livligt intresse skulle följa en blogg om Alpackor :) Ljuvliga killar alla tre. Och fantastisk matte.
http://www.nissebus.eu
Alpackaprinsarnas blogg
8 november 2010 13:16
Sarah, gå tillbaka till augusti i år och framåt nu, så ser Du allt om dem!!!! (tre)
Kim
8 november 2010 21:25
Deras ögon är bedårande vackra, dom kan man lätt drunkna i!
Förstår att du är "betuttad" i dom, och att de inte öppnar sig så lätt utan att du får jobba på det, hjälper nog till att stärka dina känslor när det sakta börja släppa.
Mysigt att läsa och se :-)
http://varmt.bloggplatsen.se
Alpackaprinsarnas blogg
9 november 2010 06:59
Jag har alltid dragits till "svåra", dvs mycket känsliga hästar, och dessa gossar är ju verkligen KÄNSLIGA och skygga, så ja, man får jobba med det och med sig själv för att inte gå för fort fram. Och att få komma dem närmare känns som en ynnest...
Ann
8 november 2010 22:54
Finns det någon som inte tycker de är bedårande?
Vilken blick... :)
En sak jag undrat över är, hur kom du på att du skulle skaffa dig dessa prinsar?
http://annrosdahl.bloggplatsen.se
Alpackaprinsarnas blogg
9 november 2010 06:51
Nää, det är nog inte så många som INTE gillar dem... Hur? Det är en lång historia, men i korthet var det så att jag skulle fota och skriva ett reportage hos en alpackauppfödare, tyckte djuren var gulliga men inte mer.. kom sen tillbaka för att ta fler bilder och fick då vara med och leda mm, blev trollbunden, och eftersom min hästhage blivit oändligt tom så - ja PANG så hade jag plötsligt 3 alpackaprinsar där - utan att jag ens hade planerat det. Står nog litet mer under augusti 2010 i bloggen...