Om Qatay var ett barn skulle han säkert få nån slags bokstavsdiagnos... men nu är han en hyperaktiv alpackapojke!

Jag tror att jag hittat precis den rätta medicinen för honom, nämligen klickerträning..  Han är ytterst träningsvillig, lärde sig i ett huj att följa och röra vid targeten. Med kommandot "touch" får jag honom att nudda vid allt jag pekar på med handen, spegeln, bollen, grimman eller konen...

Han får aldrig nog och vill bara att jag fortsätter och fortsätter... men de andra vill ju också ha sin beskärda del av träning, eller vill de....?

My tar det ganska lugnt och ägnar sig åt ullvård... nu FÖRSTÅR jag varför han är gulbrun istället för vit, han har hittat de få jordfläckar som finns i hagen!

Och Tamya fortsätter att kolla in mig på mycket nära håll...

Qatay är i alla fall mycket mindre frustrerad nu när vi tränar, för att inte tala om matten!

 

kicki

7 november 2010 17:15

det ska bli jättespännande att se er in action imorrn!

http://kaa.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

7 november 2010 17:35

Hi hi

 

Magda

7 november 2010 17:38

Vilken fin "första-sida-överskrift" med My i spegeln!:-)

http://www.descarada-de-fenix.blogspot.com

Alpackaprinsarnas blogg

7 november 2010 18:22

vISST ÄR HAN GO!!!?

 

Stina

7 november 2010 17:52

Klickerträning ... here I come ;)

http://billiejean.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

7 november 2010 18:21

Kan REKOMMENDERAS!!!!!!! varför klickertränade jag inte ponnyflickorna VARFÖR VARFÖR VARFÖR

 

Katarina

7 november 2010 18:25

Underbara bilder! Kul att du hittat rätt med Qatay - han kanske är den sortens alpacka som behöver aktiveras?

http://www.karoscorner.blogspot.com

Alpackaprinsarnas blogg

8 november 2010 07:52

Utan tvekan! Men av trängseln kring mig och klickern att döma så vill ALLA TRE träna (inte bara ha godis, det fick de ju förut också) - jag tror att aktivering stimulerar de flesta varelser, såväl djur som människor!

 

Sarah

7 november 2010 23:05

Vilka härliga bilder och vad häftigt att du tränar med dom!!! :)

http://stumpelumpan.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

8 november 2010 07:48

Ja det känns verkligen bra, framförallt att de gillar det så mycket!!!

 

Viveca

7 november 2010 23:35

Åh, vad roligt att det går så bra med Q, när du oroat dig så. Tror att vissa behöver en uppgift och lite mental träning för att tagga ned. Märkte även skillnaden på Vilda under de perioder när hon var obstinat. Fick hon litet att fundera på och uppgifter att lösa, så blev hon hundra gånger trevligare att ha att göra med.

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

8 november 2010 07:43

Jo så är det nog alldeles precis!! Man kan ju gå till sig själv... Så klickerträning är den ultimata lösningen!

 

Ann-Louise

8 november 2010 20:33

=D!!!!
Härligt! Det är de "besvärliga" som är bäst vet du. It´s just behaviours =D
Kul att följa era bravader!

http://hastochhund.bloggagratis.se

Alpackaprinsarnas blogg

8 november 2010 21:16

Ja, där finns ju verkligen VILJAN! Bara man får den med sig så..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...