Jag orkar - och vill - inte bråka med Qatay. För mig ligger känslighet och finstämda hjälper mer nära till hands.
Har länge varit en beundrare av Ann-Louises lugna hantering av sina hingstar, och inte minst resultatet man får se på bloggen hennes... Så min lösning för närvarande på problemen med Qatay busungen är att IGNORERA honom.
Jag tar in dem alla i fållan och visar sedan ut Q, medan de två andra får vara kvar, får godis och kel. Kel? Ja, nu får jag KLAPPA My varsamt på halsen och ge honom mjuk TThouch-massage (snöleoparden, för er som är insatta) i nacken, helt utan snören, grimma eller andra hjälpmedel. Han står stilla och njuter! Ni kan inte ana hur MJUK han är, och vilken lycka det här steget innebär!
AK
6 oktober 2010 15:07
Jag tror som du på att välja bort bråket.
Kanske ett onödigt påpekande men för att Q ska lära sig något av din träning gäller det att han får uppmärksamhet/belöning för RÄTT beteende. Alltså, igga honom när han är bråkstake och uppmärksamma honom när han faktiskt visar de signaler du vill ha ifrån honom.
Sorry om jag föreläste här nu :D
Spännande med träning av nya djurslag!
http://bacillen.wordpress.com
Alpackaprinsarnas blogg
6 oktober 2010 19:57
Det var väl ingen föreläsning? Goda råd är alltid välkomna! Ju fler hjärnor som tänker ju bättre kan det bli.... Jag är ju en BIG fan av positiv förstärkning, det funkar även på min man... (fst det vet han inte om)
Tervaleijona
6 oktober 2010 15:22
Synd att Qatay är en sån lymmel, han är så snygg ju. Men om du ignorerar honom ett tag så kanske han lär sig vilka beteenden som lönar sig och vilka som inte gör det.
Alpackaprinsarnas blogg
6 oktober 2010 19:55
Den massagen är skööön.. vi provade ju på varandra på alpackakursen, och ja... skönt!
kicki
6 oktober 2010 20:11
föressten, du har inte ngn tömkörningsgjord att sälja? jag skulle ha nytta av längre tömmar oxå...vet inte hur långa de jag har är i meter, men de kom med en shettissele en gång i tiden, för korta för att tömlongera med mao.
http://kaa.bloggplatsen.se
Alpackaprinsarnas blogg
7 oktober 2010 07:24
Det börjar tunnas ut.. har en skruttgjord Du kan få (fast av läder) Ett par tömmar finns kvar, de är lååånga med rätt rediga och därmed tunga, kanske bättre för att köra i skogen med (av råläder) Annars har jag ett superfint Back on track-täcke 125 cm, gott för en islandsrygg.. och en lammulls sadelpad, splitter ny och litet annat smått o gott, bett t ex. Skriv in Din mailadress i en kommentar, jag publicerar den inte då men kan kontakta Dig direkt!
Viveca
7 oktober 2010 23:27
Han verkar vara en enveten en den där Q.
Känner så igen mig i det du skriver fast i mitt fall var det ju en häst;) lilla envetna Vilda. Enveten är hon fortfarande. M kan hon fortfarande vara burdus mot och testa. Jag vill ju hemskt gärna ge positiv förstärkning med godis ur handen, men efter många återfall till detta, eftersom jag ju vill tro på att det funkar på alla och att jag nog bara haft dålig timing så måste jag efter senaste(nyligen)återfallet konstatera att med henne funkar det inte. Det går jättebra en tid och hon gör vad man ber om utan bråk. Även fast hon inte får något om hon inte utfört något specifikt och absolut inte om hon tigger, så börjar hon snart jaga runt stackars Marko när vi är i närheten, "rumpa" stackars Mats och bete sig allmänt grinigt.
Hon har något slags mataggressioner tror jag.
Ursäkta utläggningen, men jag ville bara säga att det finns hopp. Nu är hon "bra" igen;) Och att jag numer tror att vissa ganska hårdhudade, orädda och envisa individer kanske inte svarar så bra på den typen av positiv förstärkning. Självklart går det snabbare att lära dem något än utan godiset, men det är inte värt allt bråk som blir på köpet.
Hon får alltid smek och beröm, ibland vila som direkt förstärkning.
Det som funkade bäst när hon var som värst i 2-2,5 års åldern var att ignorera, klapp, eftergift som belöning samt att rygga vid större galenskaper.
Det blev en rörig kommentar och det finns nog de som säger emot mig.
Ignorera på bara, så ska du se att det löser sig:)
http://perasperaadastra.bloggplatsen.se
Alpackaprinsarnas blogg
8 oktober 2010 05:50
Tack för Din "utläggning", godis för vissa hästar är ju signal för dåligt beteende.. Den bästa positiva förstärkningen för alpackan är att släppa den fri, ur fållan eller ur grimman eller hur Du nu begränsar den på för sätt.
Jag vet ärligt talat inte alls hur jag ska få rätsida på Qatay, dessa djur är så annorlunda mot hästar.. så därför kommer uppfödar-Sarahs hjälp verkligen att behövas!