Jag har löslongerat mina hästar till och från genom... -tjaa, 30 år kanske?

Förra veckan hade vi clinic/kurs för vår högt värderade hovverkare/hästtränare/levnadskonstnär Vimse.  Hon visade med sin arab-haflingerkorsning Maja hur hon började jobba en häst i rundcorallen.

Och tänk att man alltid kan lära sig något nytt!

Det här med timingen, vikten av den exakta kroppspositionen, blicken, ja allt som är så viktigt. Mycket av det har jag vetat fast kanske inte kunnat omsätta så bra i praktiken. Vändningarna i olika riktning fick vi mycket bra tips kring plus mycket annat. Duktig är hon!

Jag hade ingen häst med mig första gången, så idag fick jag tillfälle att ta dit Meya och prova i Gunillas fina rundcorall. Perfekt fast underlag!

Meya var både frågande och något obstinat. Vad skulle det här vara bra för??

Man bör förstås inte skratta när hästen konstrar, men Meya är så söt så jag kunde inte låta bli!

 

Ann-Louise

24 september 2009 07:20

Klart man ska skratta!!!! Det tycker jag i alla fall. Det är ju till 99,9 % missförstånd eller brist på motivation.... Allt är ju vår uppgift att "rätta till". Skrattar man så blir det hela mycket trevligare både för hästen och en själv, plus att man tänker mycket mindre "den ska minsann" eller korrigering.

Skratta mer :-D!!!!! Livet är härligt och hästarna är fantastiska!

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

ylle

24 september 2009 09:14

Ja, att man ska vara GLAD och lycklig när man tränar sin häst, det håller jag fullkomligt med om. Avslappnat, inga sammanbitna tänder och "den ska minsann..."

Men när man fnissar för mycket så förlorar man litet av sin fokus. Hi hi

 

Ann-Louise

25 september 2009 07:15

Eller hur !?!??? Det är många gånger som jag har fått hänga mig om hästhalsen och skrattat, bett om förlåtelse och sagt "Okey, vi försöker igen..."

Fokuset ja, det far ju all världens väg....:-). Man får garva läppen av sig, klappa hästen och så starta om igen. Om jag är FÖR fokuserad dvs. nästan lite sammanbiten blir mina hästar skeptiska och anar väl antagligen ugglor i mossen. De är väl inte vana fniss fniss...

http://hastochhund.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...