Jag överlevde fölsedan. Jag ramlade rätt obesvärat över det fruktade trappsteget rakt in i Kärringåldern. Dagen blev t o m rätt rolig.

"Man är inte äldre än vad man känner sig..."  tröstar vänkretsen. Tack! Då är jag ungefär 24 i huvet, men över 90 i kroppen! Men eftersom Acceptans är vägen till saligheten, sägs det, så beslutar jag mig för att det inte finns så mycket mer att göra än att försöka sitt bästa.

Fick låna gubbens käpp. Nu kan jag nog stappla mig fram ett tag till. Fridens!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...