Nyfikna åskådare hade helst velat komma in i skötselboxen

Igår var det dags för verkning av Nyponros. Marika fixade det galant, som vanligt.

Sofi är nog den tokigaste människa jag känner! Och då menar jag inte tokig i bemärkelsen "psykiskt instabil" utan mer som "känner inga gränser..."

Denna "tant", ja hon rubricerar sig själv som en sådan, är nog det minsta TANT som existerar. Igår kom hon farandes med sin förstaklass islandshingst Ask från Gullunge med sin kappsläde.

Ask är inte mycket körd men uppför sig som om han aldrig gjort något annat. För Sofi förväntar sig att det ska vara så. Det är ett härligt par!

När mina ponnyprinsessor dansar som älvor tåras mina ögon. Det här är en skönhetsupplevelse utan like. Man skulle bara önska att man var en pytteliten alv som fick sitta på ryggen och KÄNNA det jag ser....

I förrgår köpte jag denna vackra blomma. Förhoppningsvis lyser den upp vårt rum längre än en knippe tulpaner?

Den här magiska platsen besöker jag och Lille Hund var och varannan morgon. Det är så underbart stilla däruppe, och en vidunderlig utsikt har man också...

Här kommer min lilla ponnyflock nerifrån skogsbiten av hagen, tripp trapp trull!