"When I´m 64.."  sjöng Beatles så muntert då i forntiden. Visserligen är jag inte riktigt där ännu, men...    det närmar sig. Och tiden har en underlig förmåga att gå snabbare och snabbare, den bara skenar förbi, det är knappt att man hinner inleda dagarna så är de över..  utom för min vän Vivi som snubblade på gödselplankan och bröt sin fot och inte kan röra sig fritt och tycker att dagarna sniglar sig fram just nu....

I en sån här liten stuga skulle jag kunna tänka mig att bo och så småningom tyna bort och försvinna i mossan.. omgiven av mina djur, flera djur, massor med djur. Värre kan man ha det.

 

Ann-Britt

28 oktober 2009 12:56

Det ser riktigt mysigt ut. Tusan så morgonpigg och aktiv du är med bloggen i ottan.

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

 

Aramis

28 oktober 2009 18:38

Det där ser riktigt mysigt ut! Tycker att det liknar en av de stugor som några av de tanter och gubbar bor i som medverkar i boken "De ovanliga" - om du inte har den så råder jag verkligen dig att införskaffa den!

http://aramise.bloggagratis.se

 

Elin

29 oktober 2009 12:17

Så mysigt det ser ut. Så där skulle jag oxå kunna bo när jag blir gammal! :)

http://karisma.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...