Natten till idag nedkom det fina Svalurstoet Runa från Gullunge med en fuxig och kolossalt långbent stounge. Askur från Håkansgårdenär farfar. Idel ädel elit i härstamningen alltså, som också innehåller Atli!

Den lilla tösen visade mestadels upp pass när mamma Runa motvilligt lät oss komma in i hagen. Vad månne bliva att detta stjärnskott?

Cinnamon: Idag provade matte ett rakt oledat Mullenbett på mig, och det var helt annorlunda. Kanske finns det hopp att jag kan visas med bett nästa lördag???

Nu hade matte kameran med sig, och kunde ta en bild när vi låg alla tre inne i stallet. Rart, eller hur?

Matte: Någon timme efter att jag tagit bilden på Nyponros ensam utanför det nyhalmade stallet gick jag förbi och såg ingen häst alls. Istället såg jag att Nyponros gått in i Vhiskurs avdelning och lagt sig BREDVID HONOM!!!

Nu sussade alltså alla tre hästarna inne i stallet!

Raklånga! Förmodligen helt utmattade efter nattens vak utan tillgång till stallet.

Det var länge sedan jag blev så glad. Det börjar kännas som om de tre hästarna har börjat bilda en liten harmonisk flock... Underbart!!!! Även om det fortfarande är litet spänt vid utfodringen och släppet ner till betet...   Tyvärr hade jag inte kameran med mig denna gång.

Får jag våga en vild gissning, att det här är den skyldige?

Matte: VEM av er två är det som har bitit Nyponros? Hon har djupa märken från ett hästbett i halsen. Dock inget blodvite, som tur var. Nu undrar matte vem det var som miste tålamodet? Visst kan hon vara en retsticka, men våld i hagen är mattes rättighet att utöva, ingen annans!

Sådärja, nu var det uttorkat och avtorkat och putsat här och där, och ny halm fylldes på. Visst vart det bra mycket trevligare så här?

Du har verkligen gjort ett gott jobb med att fostra mig till en självständig och tänkande ponny. Jag är knappt rädd för någonting, däremot är jag väldigt nyfiken och vill alltid kolla allt nytt. Vad roligt att Du gör Dig besväret att skriva till mig på bloggen!

Att Du har gjort mig självsäker är inget jag lider av, men min omgivning kan ibland tycka att jag är litet FÖR PÅ. När min matte igår på löshoppningen berättade för de andra tanterna att jag nyps ibland, så sa Vivi direkt, "men det är ju så hon HETER, "Nyp-on-ros"... Ha ha ha!!!

Förstår dom inte att jag bara nyper litet för att kolla materialet i jackorna? OK, OK, jag ska sluta.... Du behöver inte vara orolig, mamma. När det verkligen gäller, då uppför jag mig som en ängel. Men så har man ju att brås på - elitsto som Du är! Och far min är inte heller något att skämmas över...

Din dotter Nyponros