När jag ser min häst visas fram så fint blir jag nästan tårögd. Man ser ju mestadels inte hästen på samma sätt när man själv håller på.

 När jag ändå är på tackhumör, så vill jag också passa på att tacka Vivi. Hade Du inte haft de båda härliga welsh mountainponnierna Spjuver och Samba, så kanske det inte hade blivit den här sorten!

Och tack för att Du åkte med mig, come shine - come rain, för att titta på ponnier såväl på utställningar som i hagar och även hjälpte mig att hämta hem Cinnamon!

Och tack Marie för Dina råd och Din uppmuntran, och en CD från idag på posten, den ser jag fram emot!

Dagens treårstest är avklarad. Matte pustar ut och glädjer sig åt att Cinnamon uppförde sig som en ängel. Går på transporten utan att jag ens behöver BE henne, går värdigt och lugnt av, står stilla när vi åker, var allmänt lydig och välartad och försöker ALLTID göra sitt bästa! En kanonhäst, med andra ord!

Vad det gällde för mig var inte själva tävlingsmomentet, utan jag tyckte att det skulle vara intressant att få en bedömning exteriört och av gångarterna.

Omdömena var likaså mycket positiva. En nia för huvud, hals och bål var ju fantastiskt! Omdömet från domarna: Vackert huvud, reslig hals, gott djup, harmonisk sida.

En åtta för typ. Omdömena: Harmonisk, elegant.

En åtta för skritten. Vägvinnande. (Vilket övertramp hon visade, hela kroppen liksom böljade fram)

Sen blev resten sjuor, traven var något matt och hon ansågs litet gracil under knän och has, man vill tydligen ha kraftigare ben?

Hoppningen gick väl sådär, enligt poängen 6 -6 var det inget vidare, men jag tyckte att hon gjorde bra ifrån sig, med tanke på den korta träningen. Vargtänderna kom liksom emellan. Så jag var helnöjd.

Visaren Marika gjorde som vanligt ett gediget jobb, hästarna hon visar får säkert flera poäng mer än om en som jag skulle hänga i tygeln på dem. Hon är positiv och mjuk och ändå energisk, vilken toppentjej att få anlita!

Och groomen Agneta var som alltid hjälpsam och ständigt på hugget. Tack båda två!

Snart ska Monni och jag göra oss i ordning och åka till treårstestet. Det är litet svårt att få en skimmel som är mest grå att glänsa. Dessutom har hon litet brunt i sig, hon föddes ju som brun ! -så man kan tro att hon är smutsig här och där.

Men vi gör vår bästa. Jag för att göra henne ren och hon - förhoppningsvis - genom att låta bli att rulla sig sen.

Men mitt i alla tävlingar, utställningar, träningar eller vad man nu gör med sin häst. Glöm aldrig det viktigaste; att Din häst är Din kompis, Din vän. Just träningen har fått Monni och mig att komma närmare varandra. Hon kommer direkt i hagen när jag kallar på henne. Hon vet vad hon heter. Hon vill vara med mig. Låt mig förvalta det förtroendet på bästa sätt och aldrig utsätta henne för obehagligheter.

Jag struntar faktiskt nästan i hur det går poängmässigt. För om man ska sätta poäng på personlighet och egenskaper så blir det direkt en tia för henne. För mig är hon den finaste skimmeln i världen. Och den goaste kompis man kan tänka sig! Jag är stolt över att få ha henne här hos mig. Att få känna hennes mjuka mule mot min kind. Hennes stora näsborrar som försiktigt tar in mina dofter, min sinnesstämning, min själ. Ingen kan som en häst rensa Dig från onda tankar. Få Dig att släppa allt och bara vara. Jag vill bara vara. Med mina hästar. Tack, älskade Monni! För en kärlek så stor.