Matte: Gårdagens positiva löshoppning gjorde att jag beslutat att anmäla Cinnamon till treårstestet! Min filosofi är annars att om hästen inte gillar det här med hoppning så ska man inte ställa upp. Men som sagt, igår drog Cinnamon glatt iväg mot hindren när hon såg dem, och hoppade med bra teknik och utan tvekan. Så vi gör ett försök. Det hela är i alla fall mest på lek (ha ha, vem trodde på det?) Sen var det bara det här med lilla midjan då, host host... det blir till att ta lååååånga tömkörningspromenader och ransonering av betet. Men det är inte lätt, hittills har C fått beta 30-45 minuter per dag (!) och får en pyttetuss hösilage morgon och kväll. En del är lättfödda!

Det var överlag otroligt positivt vid gårdagens hoppning. ALLA hästar/ponnier hade gått framåt och visade att de både kunde och gillade att hoppa. Tekniken blir bättre för varje gång, vilket i och för sig inte är så konstigt.

Vi tackar alla Marika för att vi får vara på hennes fina ridbana och för hennes alltid okuvliga energi och positiva inställning. Hon är utan tvekan den som jobbar mest de här gångerna!

Nu är det väl dags att hoppa in i transporten och åka hem till Rosie och Vhiskur? Som för övrigt hade skött sig ypperligt, till mattes stora glädje.

Ibland tror jag att alla tanter ordnar det här med löshoppningen bara för att få fika efteråt...

Oj voj! Stoet Memory visade att hon minsann varit med vid hopp-SM och fullkomligt flög över hindret, hur högt det än blev. Men nästa gång ska jag...

När man ansträngt sig litet grand. Här njuter jag av vatten i den fina boxen jag fick låna.

Där stod en hel del tanter i uppsamlingshörnan.

Efter varje hopp vankades havre i hinken vid hörnet. Inte helt fel. Men här ser det ut som om Sofi inte har lust att bjuda på någon havre?

Cinnamon: Nu har jag fattat det här med hoppning! Det är jätteskoj! Matte vart så glad över att jag sög mot hindren och hade putsat litet på min stil.