Meya tycker att livet är trist just nu. Hagen är trist, snön är så djup så det går inte att gå mer än i de smala, upptrampade gångarna (annars sjunker hon ner nästan ända upp till manken), Vhiskur är trist för han vill inte leka och matte är trist för hon gör inte så mycket med hästarna mer än ser till att de har mat, vatten, rent i stallet och är hela och rena själva.

I förrgår när matte satte på grimman så blev hon upplivad och tänkte att "Nu, nu ska vi GÖRA nåt..."  Men besvikelsen blev stor när matte inte tog henne till utgången av hagen utan istället in i skötselboxen. Dags för verkning.

Ska vi äntligen gå ut ur den här trista hagen matte???

Men även en verkning ger ju litet avbrott i den vita vardagen. Meya har blivit duktig nu på att stå stilla och låta hovslagare Wimse lyfta upp hov efter hov på hovstödet för raspning.

Enda sysselsättningen som finns är att reta Vhiskur genom att dra litet i hans täcke eller välta korgen för matte när hon mockar i stallet...

Meyas man växer vilt. Inte vill jag kapa av den!

 

gitte

27 februari 2010 08:44

Men idag smälter det undan lite! Ska snart ut på tur. Meya är bedårande söt!

http://www.nissebus.bloggagratis.se

 

Jane

27 februari 2010 09:30

Nej manar ska få växa och bli långa! Inte någon sax i den manen inte! Älskar långa manar! Kanske därför vår har lång man :)
Meya är bara föööööör söt! Och visst är det tråkigt i hagen just nu, det tycker vår lilla älskling också...

http://www.kellibells.se/wimsan/index.htm

 

Stina

27 februari 2010 09:49

Både djur och männsikor är trötta nu ... vi behöver sol och vår så blir livet roligt igen =)

http://billiejean.bloggplatsen.se

 

M

27 februari 2010 10:27

Klart att lilla fröken ska få ha sin långa fina man kvar! :) Jag gillar inte riktigt de här klippta och ryckta frisyrerna, långt svall ska det vara :)

Helt otroligt vilka mängder snö det har kommit, jag red min tant längs en lägda i närheten, hon är runt 155 cm hög, snödjupet nådde upp till mina fötter - det gick upp till magen på henne. :)

 

Viveca

27 februari 2010 12:54

Ja de är nog lite uttråkade nu de små kusarna. Våra kivas lite med varandra över staketet. De har mest hållt sig i en liten del av hagen och gnagt på träd. Igår var första dagen på länge de var i andra delen av hagen. Men den lilla ponnyn Ludde hade stannat kvar. Tror inte han vågade gå i den hala backen över bäcken.

Nej! Klippa manen, aldrig! Den är så vacker! Jag har ågren för att jag var tvungen att klippa pga klådan. Hon ser för j-vlig ut i manen nu. Spara den:)

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

 

Natalja

27 februari 2010 16:56

Ge henne ett korsord ; )

Tycker hon är jättefin i sin vilda man! Den får du absolut inte kapa.

http://latin.bloggagratis.se

 

Kerstin

27 februari 2010 23:40

Måste du det då???

http://stallrosen.zoomin.se

 

Ann-Britt

28 februari 2010 10:51

Ja lilla vilda Hilda ser väldigt fin ut i sin man. Nog är det trist för hästarna nu. Vi har fått fram gräset igen och det är kanon, men det drar ju även med sig skitiga hästar och lera en månad eller så, innan allt torkat upp.
Men de slutar gnaga på hagstolparna i alla fall.

http://www.gustavsborgpre.bloggplatsen.se

 

Emmie

1 mars 2010 08:25

Men oh vilken sötnos! ♥
Och nej nej, inte kapa manen!

http://emmieliving.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...