Ser att min gamla favorit Acka är tillbaka i bloggosfären, det glädjer mig!

Dock ser hon något sliten ut på bilden hon lagt in  *fniss*

Noterar också att ni läsare verkar mer intresserade av hästfoton än av mina något kritiska inlägg om allehanda lurendrejare och underliga företeelser? Är det så?

Såg "kalla fakta" igår och upprördes över den nonchalanta inställningen hos Sveriges största småhusleverantör, Älvsbyhus.

Att bygga ett nytt hus är ju mestadels den största investeringen man gör i sitt liv. Att då få det bemötandet, bortsett från de tydligen ofta undermåliga husleveranserna, är ju en ren skandal!

Jag upprörs också över den mesiga reportern. När chefen för Älvsbyhus med överlägsen stämma svarade " De får väl vad de har beställt.." så borde förstås reportern ha kontrat med "Så köparna av huset ifråga beställde ett hus med trasigt tak?"

Eller den lika korkade repliken från Ä-hus: Om man har ett hus i ett sånt utsatt läge så får man väl räkna med..." (att det regnar in)  Va???   HUR kan reportern undgå att smälla upp gubben mot väggen med några vassa följdfrågor???

Att de sedan tillhandahåller egna "gratis" kvalitetskontrollsavsvariga och besiktningsmän och försöker mörka det genom att låta ena besiktningsmannen ange sin HEMADRESS istället för Älvsbyhus´firmaadress där "konsulten" finns, det är ju rent bedrägeri!

Mn får bara hoppas att INGEN köper några hus från dem mer!

Jag förstår ju om ni börjar tröttna litet på att mest se bilder på mina egna hästar? Så jag gräver litet i arkiven, här från 2005 en morganhingst, Farceurs´ Fools Gold. Den här killen deltog vid en hingstvisning som jag skrev om, nära Strängnäs....

För Vhiskur var omställningen ganska jobbig och tog lång tid, men Sveipur trivdes nästan direkt utan järn på hovarna. Men det är fantastiskt att se hur fina Vhiskurs hovar är idag, 6 år senare. Välformade och hårda, han går på alla underlag (fast mest går han förstås i hagen nuförtiden)

Jag är dock ingen fanatiker, om hästen inte tål att gå barfota och ägaren inte har tiden/tålamodet så skall den naturligtvis skos. Vad jag vänder mig emot är emellertid att man tycks sko hästarna tidigare och tidigare idag, kan det verkligen vara nödvändigt att sko en tvååring? (fast det går väl i linje med att man ska RIDA tvååringar....)

Jag ställde om mina båda islandshästar till barfotagång 2003. Eftersom de vistades minst 23 timmar om dygnet i hagen, tyckte jag att det var mer praktiskt att ta på dem boots om jag red eller körde på steniga underlag.

Här är alla hästboots i min sadelkammare. De bruna bootsen längst fram är Swissboots, lätta och oerhört hållbara, men litet svårare att sätta på än Boa.

Här är min hovverkare Vimse med sin vackre och duktiga haflingerhingst Strolle, som tyvärr dog för några år sedan...  Strolle kunde plocka upp spöet från marken och räcka det till matte som satt på hans rygg, han klev upp på stubbar på kommando, han drog sin vagn genom folkhopar och naturhinder...    och blev alldeles för kortlivad

-som hjälpte mig att få tillbaka ljudet i datorn igår...  Du är suverän!

Så här i gråtunga novemberdagar är det lätt att tycka att det mesta är pyton. Regnet öser ner, det kippar under stövlarna när man går och det blekt glåmiga ansiktet som möter en i spegeln är inte precis något som piggar upp.

Men - om jag tänker efter litet så finns det ändå så oerhört mycket att glädjas över:

Vi behöver inte akta oss för krypskyttar eller exploderande minor under fötterna!

Luften går ännu att andas!

Mina ben bär mig skapligt!

Mitt tak läcker inte, mitt hus är varmt och vi har alltid mat på bordet!

Och sen i den Lilla Världen:

Våra hagar är så pass stora så vi har hittills klarat oss skapligt från geggamojig lera... så många hästar får gå på alldeles för små ytor i lera och sörja....

Lille Hund blir allt bättre, han vill återigen gå på promenad även om det bara är med mig som sällskap, han leker med sina leksaker och allt är nästan som innan han fick den där stroken...

Här på party för några år sedan, med flugan på sné....

I mörkret kan man njuta av alla tända ljus..  Den gamla devisen "förbanna inte mörkret, tänd några ljus istället" kommer väl till pass!

Mina hästar är bästa vänner och äter sida vid sida..

Om en månad vänder det och ljuset kommer tillbaka till vår mörka tillvaro...

Så en riktigt GOD höst på er!

(Fler floskler: "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder..."  hi hi)