Alpackapojkarna svarar oerhört väl på klickerträningen. Nu får jag smeka alla tre fast de står helt lösa och kan välja att gå därifrån närhelst de vill. Med My har jag kommit längst. Jag får t o m smeka hans öron.. Snälla Kicki hjälpte mig att ta bilder igår, det är ju väldigt svårt (omöjligt) att både träna och fotografera samtidigt!

Jag föredrar att träna dem utanför fållan, men eftersom Qatay vill vara med PRECIS HELA TIDEN så får jag ibland ta in någon av dem i fållan och träna, eller tvärtom, stänga in Qatay i fållan för att ha honom ur vägen...

Ser ni hur avundsjuk Qatay är där inne?

Tamya får jag röra försiktigt, han är den som är försiktigast, men han är alltid intresserad av vad de andra gör, och jag nöjer mig med det än så länge. Han säger till den dag han känner sig mogen för mer.

Att få smeka Qatay så här är härligt, trots sin framfusighet så HATADE han att bli berörd förut!

Han har också lärt sig att backa undan när jag ber om det.. mycket användbart och nyttigt.

Se så lugn och bekväm My ser ut med att jag smeker honom på ryggen!

Och när min hand kommer neråt frambenet så lyfter han det, precis vad jag vill!

Qatay går på varje targetföremål, här fotbollen

-och snart är nosen ända inne i grimman!

  Ja klickerträningen fungerar helt magiskt för dessa skygga och känsliga djur!

"The sky is the limit"

Föga anade jag vilken nära och innerlig kontakt jag skulle få med pojkarna....

Så här såg de ut när de just anlänt hit till vår hage:

Ser Du hur vilsna de ser ut, de undrar förstås var de hamnat..?

Och så här är uttrycken hos dem idag...    -viss skillnad va?

Den som håller mest koll på mig med sin kärleksfulla blick, det är My det...

               Ja, matte älskar er alla tre!!!!!!!

Om Qatay var ett barn skulle han säkert få nån slags bokstavsdiagnos... men nu är han en hyperaktiv alpackapojke!

Jag tror att jag hittat precis den rätta medicinen för honom, nämligen klickerträning..  Han är ytterst träningsvillig, lärde sig i ett huj att följa och röra vid targeten. Med kommandot "touch" får jag honom att nudda vid allt jag pekar på med handen, spegeln, bollen, grimman eller konen...

Han får aldrig nog och vill bara att jag fortsätter och fortsätter... men de andra vill ju också ha sin beskärda del av träning, eller vill de....?

My tar det ganska lugnt och ägnar sig åt ullvård... nu FÖRSTÅR jag varför han är gulbrun istället för vit, han har hittat de få jordfläckar som finns i hagen!

Och Tamya fortsätter att kolla in mig på mycket nära håll...

Qatay är i alla fall mycket mindre frustrerad nu när vi tränar, för att inte tala om matten!

Har jag skrivit det förut? Prinsarna stortrivs i sitt mysiga stall, rullar sig i halmen och mumsar sitt hö. Och bryr sig inte det minsta om att jag är där med kameran.

Speglarna är en total succé..  nu har även My upptäckt vilken vacker nuna som möter honom där på väggen..

Nu är det full ordning i ledet vid matdags... alla prinsar på en skötsam rad!

Tamya har en förkärlek för att "gräset är grönare på andra sidan staketet" - vilket verkligen stämmer nu. Han har hals och huvud mer utanför än innanför.. Det har han alltid haft, säger uppfödare Sarah.

                          "Sådär får man väl inte göra" tycker My...

När gossarna betade nere kring lusthuset märkte jag att speciellt Tamya gärna speglade sig i fönstren. Kanske trodde han att det bodde en särdeles vacker alpacka därinne, eller visste han att det var bilden av sig själv han såg?

Två st barnsäkra speglar inhandlades på Ikea och jag satte upp dem nu på morgonen. Kan ni gissa vem som speglade sig först???

Gissade Du på Tamya?

Näää....

Just det, Qatay!

Han var HELT FASCINERAD av sin egen bild...

-och Tamya tittade litet nöjt

-men My han hade ingen lust att ens gå fram till speglarna...

Gossen My kommer gärna in i stallet och gör matten sällskap..

När Qatay varit duktig i klickerträningen blir han liksom övermodig och kastar sig på de andra. Här rullar han sig rätt så ohövligt mitt ibland de andras ben, Tamya ser rätt störd ut..

Husse tar sig ibland ner till stallet och får locka med luzerngodis. Qatay kommer som en blixt...

 - men även My vill ha!