Jag har funderat en hel del på det här med att transportera sin häst.

Förr så gjorde jag "som man skulle" och lastade alltid med mellanvägg, även om jag oftast åkte med en enda häst. Det skulle ju så vara!

Lastningen gick ibland stressat till, har man ingen egen transport så är det inte så lätt att träna, så när det skulle åkas var det ibland till att ta hjälp av linor och smiskor. Med en stressad häst som resultat, som nästa gång ännu mindre ville gå in i "lådan". Ja en trång LÅDA är det allt, om Du jämför proportionerna!

Så fick jag i min ägo ett mycket stressat tysk halvblod, med nerverna på utsidan av kroppen. Han gick att få in med linor och hot, men väl inne så sparkade han och levde om och visade att han verkligen inte trivdes därinne.

Det första jag kom på, var att jag bundit honom på tok för kort. I den då införskaffade egna transporten medföjde en uppbindningsanordning som inte lät hästarna pendla det minsta med sin hals utan höll dem i ett järnhårt kort grepp. Vem skulle inte få panik av det, och det i ett utrymme som är nog så trångt, med ett djur som hästen som i sig är klaustrofibiskt! (rädd för trånga utrymmen, de är ju stäpplevande djur)

Med långt och löst grimskaft blev transporterandet mycket angenämare. Ännu angenämare blev det när jag tog bort mellanväggen, och lade ner otaliga timmar på lastträning, byggd på hans egen fria vilja. I grimma, utan påhejande medhjälpare, utan tidspress, med långt grimskaft, bad jag honom att kliva på transporten. Gick han framåt, blev han genast belönad med smeksamma ord, total eftergift i grimskaftet. Gick han bakåt ut, fick han göra det, sen bad jag honom att gå in igen. Den här träningen gjorde jag bara när jag var på ett bra och avstressat humör och hade gott om tid. Resultatet blev en häst som glatt gick på när jag bad honom. Ja, när han väl stod där, blev han förstås belönad också med godis, morötter förstås. Att använda godis i träningssituationer har jag aldrig tyckt vara fel.

När jag sedemera fick min islänning Vhiskur, åkte jag med för att se hur han åkte. Då såg jag, att han gjorde ALLT för att undvika kontakt med någon vägg. Han stod stel som pinne mitt emellan vägg och mellanvägg. Inte undra på att han blev sjöblöt av stress, trots lugn körning och relativt korta sträckor.

Numera tranporterar jag mina hästar enbart utan mellanvägg. Dessutom får de stå lösa. Då ställer de sig ofelbart på snedden, med rumpan framåt. Så vill de åka! Att stå uppbunden kan man träna mellan varven, när transporten står stilla. Och förstås i boxen, när man sköter!

Får väl träna med mellanvägg om jag tänkt mig åka med båda små någon gång. Men den dagen....

Det viktiga tycker jag är att hästen upplever transporten som en HAPPY PLACE!!!!!!!!

 

sofia

13 januari 2009 13:02

Ja det underlättar om man har en transport själv=) Jag vill ha hästar som "lastar sig själv" och lasttränar mycket och ofta. Bara för att det inte ska vara så stor grej. När transporten kommer ställer de sig vid grinden och väntar, har man tur kan man ju få åka med.........men som sagt det förutsätter att man har en transport själv.

Jag har alltid mellanväggen kvar. /sofia

http://www.nassom.bloggagratis.se

 

EXZENTRIC

13 januari 2009 14:12

Jag håller med helt och hållet... nästan...

Det där med att åka lös ÄR jättebra tycker både jag och pållarna. Dock är inte någon av oss speciellt glad den gången pållen måste backa ut ur trailern om man inte tränat och befäst det innan.
Nyponros storasyster är ett lysande exempel på det. Går gärna in, åker, står superstilla både under färd och på stoppstället. Men lastas ur genom att backa är stört omöjligt!
Backa på marken, i stallet eller vart som helst annars går strålande bra. Enda gången jag kan se en skymt av att tycka något är läbbigt är just vid backa-ur-trailer-momentet. Så "mesiga matte" låter ponnyn slippa för hon är såå tacksam över att öht kunna lasta och åka själv till olika arrangemang.

 

ylle

13 januari 2009 14:16

Men Marie, jag tycker inte att det är MESIGT att använda det sätt som går lättast och slippa trauman!!!! Skit i alla andras tyckanden om vad man BORDE... Ylle

 

EXZENTRIC

14 januari 2009 09:05

Ylle: Jag bryr mig inte om vad andra ev. kan tycka i frågan om att backa ur eller snarare inte backa ur transporten. Det är mer det rent praktiska. Inte speciellt smidigt den dagen man står där med två ponnyer i samma trp som inte vill/kan backa ur...

 

ylle

14 januari 2009 09:58

Nej Marie, självklart måste det fungera PRAKTISKT!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...