Pojkarna gillar att få varmt vatten när det är kalla mornar. Thermobaren håller cirka 5-6 plusgrader oavsett utetemp, men att få vatten som är 20 grader, det är mumma!

-och de snaskar ivrigt på alla gran- och tallkvistar jag lägger in i hagen!

Här är alpackaflickan Rosa Louise, som förekom i ett inlägg för någon vecka sedan. Men här är hon knappt två månader gammal och har redan kommit på hur roligt det är att åka kana nerför branten...    foto: Madeleine Kihlberg, Kusipacha Alpacka

Ni som följt bloggen ett tag vet att jag började klickerträna Qatay för att försöka styra hans mycket energiska och framfusigt nafsiga beteende. Han svarade mycket snabbt på det här och tycker att det är jättekul att träna.  Nästan varje dag  gör vi några små övningar som tar ett par minuter. När jag tar fram klickern och någon av targetarna så studsar han av förtjusning. Intresset är inte att ta miste på!

Matte lägger fram lilla bollen. Alla bilderna i denna serie är tagna av snälle grannen Peter Nordahl. Det tackar vi för!

Vi börjar med ett enkelt "touch".  Här med grimman. MYCKET praktiskt, eftersom  det var ett väldigt sjå att få på honom grimman förut!

Han kan skilja på "boll" - då puttar han bollen med nosen.....

- och "spela" då han sparkar bollen...

Han kan också pingla i små klockor  ("Touch")

De andra två pojkarna har intresserat tittat på och har blivit så intresserade av träningen så de har lärt sig "touch" och följer targeten ända in i skötselboxen, som de förut inte ens ville gå i närheten av. För att kunna träna Qatay ostört måste jag sätta de andra i fållan, annars blir det trängsel -"jag vill också träna!" och avundsjuka...    jag vill tacka Emily och Ann-Louise för all hjälp och inspiration! Det här är toppen! 

Nää, det är inte så att här väntas bebisar på nåt håll.. det är bara jag som väntar på litet samarbete från Alpackapojkarna, för jag ska lämna in träckprov!

I måndags började jag, Tamya gick så lydigt på toaletten, efter nån halvtimme följde Qatay hans exempel. Yepeee - två av tre! Det här skulle nog gå som smort!

Qatay gör vad han ska, ser något störd ut här (förlåt Q)atay, så ofint att fota)

Men My! Inte kan man tvinga någon till det här. Det är bara att vänta. Och vänta, det gjorde jag. Till slut var jag kall som en isglass och var tvungen att ge upp. Samma sak hände måndag em.  Och tisdag morgon. Och tisdag kväll. Båda de andra bajsade efter ett tags väntan, men My var hopplös. han stod där nära mig, men inte ville han gå på toa. Om jag gick en bit bort, gick han bara med.

Till slut - jag bävade - gick My upp på det lilla "toaberget" och gjorde sig beredd. Ni som har häst vet att man kan få ut några bollar genom att skrämma hästarna (FY!) om man blir desperat. Detta går inte med alpackor! Blir de det minsta störda, så avbryter de toalettbestyren. De behöver lugn och ro och kan stå där och strila hur länge som helst (speciellt när man väntar verkar det ta en evighet)

Och vad tror ni hände? Jo, busige Qatay kom och försökte bita My i ena örat. Så var den seansen slut! För en stund lade jag min positiva förstärkningsträning åt sidan och sa en del otryckbart till gossen Q. Mer väntan. Och, slutligen, till min stora lycka, gick My och gjorde sitt han också. Och jag kunde åka till brevlådan och posta kuvertet till SVA.

Jag bara MÅSTE göra reklam för Kusipachas alpackahemsida! Madeleine Kihlberg är en människa som brinner för sina alpackor, hennes kärlek till djuren lyser igenom i alla inlägg. Och dessutom tar hon underbara foton! Gå in och kika, under "arkiv" hittar Du massor av fantastiska bilder och alpackahistorier!

Med hennes tillstånd har jag kopierat en del av dem: Här är t ex Rosa Louise när hon visade resten av flocken hur man gör när man rutschar utför en sluttning.. något som många av de andra tog efter. Kul hade de!

Några ljuvliga alpackabebisar, man kallar dem crior...

Blir man inte förälskad i dessa djur så är det nog något fel på en...

Här kommer hingstarna i full rulle...

Som sagt, in bara och botanisera!

Mina alpackapojkar trivs hos mig. Det är jag alldeles säker på. Ser Du hur de ler?

Qatay fick inte vara med på smile-foto för han står sällan STILL framför kameran...

Idag hade vi besök av Junia, 9 år, och vi tränade med klicker. Junia har vuxit upp med alpackor och har en särdeles god hand med djuren. Qatay lade genast beslag på träningstiden till 99 %.

Alla tre pojkarna förstår nu "touch" och kan gå in i skötselboxen lösa, mer eller mindre korta stunder..

Junias timing var suverän.

Qatay var märkbart förtjust! Även Junia ser ut att ha kul....  

Har problem med internet, efter en kort stund kopplar det ur, därför är jag frånvarande om ni undrar...

Nu har vi minus 20 här, på morgonen möts jag av tre små halmbockar som kommer ut ur sina halmreden i stallet...