Den här texten skrev jag för några år sedan. På tal om att hästarna kan ha det jobbigt under sommaren.....

I denna ljuva sommartid verkar det som om många glömmer sina trogna kamrater ridhästarna. Man lämnar dem åt sitt öde i en ökentorr, liten inhägnad utan någon som helst skugga, medan man själv åker till badstranden och svalkar sig.

Att ha hästar sommartid i en hage helt utan träd eller annan skugga är djurplågeri! Det är denna tid som ett stall eller vindskydd behövs allra mest, inte då som skydd för vinden utan för solen och hettan och de flygande plågoandarna flugor och bromsar.

Jag har sett hästar stå och stampa i brännande sol medan det på gården ifråga finns stora, ljuvligt svala stallar som står tomma. Samma stall ställer under vintern in hästarna med ett par tjocka täcken på sig. När man gör så, förstår man verkligen inte hästarnas bästa!

Så se till att Din häst har möjlighet att söka skugga, eller ställ in den i stallet under de hetaste  timmarna. Spaya dem morgon och kväll med antiflugmedel för häst. Att duscha av hästen eller svabba den med kallt vatten tycker den är skönt. Skydda ögonen mot såväl flugor som sol med en flughuva, det finns bra sådana både utan men ännu hellre med skydd också för öronen. Små flugor söker sig gärna in i hästöronen om de inte skyddas. När det är så här torrt väder blir många hästar torra i mankan och svansrot. Det är bra att smörja in dem med en mjukgörande olja, olivolja går bra, men gör det på kvällen, annars finns risken att oljan bränner ute i hettan och gör mer skada än nytta.

Undvik att ha grimma på i hagen, det finns många exempel på hästar som fastnat i grimman och hängt sig eller skadat sig allvarligt. I hett väder kan grimmor också bränna skinnet på hästens huvud.

Om man försöker hjälpa sin häst på ovanstående sätt, så kan sommaren bli någorlunda dräglig även för hästen!

Ann-Louise ....

Här kommer svaren.

5 saker som finns på Din göra-lista idag?

Handla inför släktbesök (gjort)

Spola av hästarna i hettan (gjort)

Städa  (skjuter jag upp så länge det går!)

Hämta halm (mina Bajamajor till hästar gör av med massor!!!)

Pussa på min man (gjort, speciellt eftersom han städat badrummet medan jag var och  handlade!)

Vad gjorde jag för tio år sedan?

Njöt av min underbare relativt nyinköpte islänning Vhiskur, efter fyra år av hästlöshet. Jag letade efter honom i nästan ett år! Och när jag fann honom i en hage i Uppland så uppstod ljuv musik. Som klingar vackert än idag!

Ställen jag bott på?

Spånga i Stockholm, London, München, Flen, Tensta, Kallhäll, Svartsjölandet, Rimbo.

Fem saker jag skulle göra om jag blev biljonär?

Köpa mitt drömställe, en stor stor gård i kuperat landskap och tempererat klimat någonstans på vår jord, gärna nära vatten. Med enorma hagar, ridhus, stallar, you name it....

Där skulle jag förutom hästar skaffa hur många djur som helst.

Anställa James, en välutbildad och trevlig butler, som skulle sköta städning och sånt tråkigt.

Och kanske Harvey, en duktig trädgårdsmästare, som fick hjälpa mig att anlägga den mest underbara och väldoftande trädgård. Som en park med olika små grusvägar och stigar och olika "rum" med olika växter. Dammar och fåglar och grodor och....

Skänka massor med pengar till alla mina vänner, så att de kunde förverkliga SINA drömmar.

Rosa blev så exalterad efter ridturen på Rosie igår att hon vågade sig upp på stora Vhiskur idag! När hon slappnade av så blev också sitsen mycket bättre. Vhiskur fann sig, han också.

En något slapp sits, om jag får uttala mig? Nu ska man ju inte vara kritisk så där i början, så jag ropade väl bara något uppmuntrande, som "Vad bra att Du håller Dig kvar på hästen!"

(Ja, jag ÄR barnslig, jag vet.....)

(plagierar Ann-Louises rubrik.. hi hi)

Rosa var så modig så hon vågade sig upp på Rosie. Rosie var kanonsnäll och ovanligt lugn. Det var väl knappt att hon kände av den lilla ryttarinnan?

Rosa fick följa med ut idag. Nu är hon hemmastadd och ville se mer av världen. Hon fick träna ridsitsen på en sten. Det är lättare, eftersom stenen står stilla i motsats till en häst...

-tjatar människan så förfärligt om att få kommentarer i bloggen?

jo, för när jag skriver (och publicerar det, vilket en blogg gör) så gör jag det för att spegla mina tankar och upplevelser hos er läsare. Att inte få något svar gör då att det hela känns meningslöst.

Om jag bara ville skriva för mig själv, så kunde jag väl låta det vara kvar i "Mina dokument" i datorn? Eller skriva dagbok? Eller låta tankarna vara kvar i huvudet? Och mina foton kunde jag klistra in i ett fotoalbum? Eller möjligen ha kvar i kameran, som vissa har...

Men jag har förstått att bloggar om mode och frukostar och brustna kärlekar intresserar mycket, mycket mer. Hästar - tja? Men ni är ju ändå här inne.....? Så NÅGOT intresse finns väl? Eller?

Igår var det full rulle på skrivarfingrarna. Jag lade in hela 13 kommentarer, med bilder de flesta. Och får inte en ENDA kommentar, trots att i alla fall 30-40 personer var inne och kikat.

Det känns helt meningslöst att lägga ner tid på att göra litet längre inlägg om ingen ens reflekterar. Eller kanske vill ni inte ha åsikter och synpunkter utan bara en bild med kort text, rätt upp och ner?