Kan inte just DU lämna ett litet spår efter Dig, en kommentar eller två????  Att blogga utan gensvar känns ungefär som att ropa ut i öknen....

och TACK ni snälla som orkar göra det (kommenterar alltså...)!!!!!!!!!!!!

Cinnamons midja och hals veckar sig när hon böjer sig... fettet är på tok för tjockt, så hon har bara tillåtelse att beta någon timme per dag. På det riktiga betet alltså, sen finns det ju alltid att gnaga på i själva "grundhagen". Kanske skulle det räcka med det sistnämnda, men matte har inte hjärta att inte låta henne äta litet grand med de andra.

Men - som mamma brukade säga - den som vill bli fin, den får lida pin! Cinnamon ska ju bevista den så viktiga 3-årspremieringen i augusti och måste se någorlunda lagom ut i hullet då. Fast fick hon själv bestämma så skulle hon förstås gå DYGNET RUNT på betet....  Maken till matglad dam har jag sällan sett, trots att jag haft nordsvenskar förr i tiden!

Nette, Cinnamons uppfödare, rekommenderade munkorg för betesbegränsning, men se den plockar damen resolut av sig efter en kvart, så det går inte!

När jag hämtar upp henne från betet drar hon hovarna efter sig och ser ut som om hon har tuggummi under sulorna...

Betet håller bra. Rosie och Vhiskur får gå rätt många timmar där per dag, men.... Cinnamon?