Här är det vackra paret!  Ursäkta Gitte att jag snott Din bild.....

 

Gitte

6 december 2008 20:57

Åh, bara smickrande. Sveipur var nog mest förvirrad över det hela. Varför så många färglada pinnar på marken. Varför musik i entrén och vill hon verkligen att vi ska kliva över pinnarna!? Men snäll som han är gick han banan runt. Om än med lite märklig stil. Vi imponerade med fin tölt vissa sträckor.

 

Sveipur

6 december 2008 21:02

Den där tokiga människan lurade mig. Senaste gången jag hoppade så var det en söt Fjordingfröken som jag bara kunde ta ryggsäck på. Jag fokuserade bara på hennes rara bakdel och då flög jag över de där konstiga pinnarna. Den här gången var min polare Neisti med och en donna modell större, Nordsvensk som heter Pia. De gick med mig in på banan. Men sen ställde de sig bara i varsitt hörn! Klart man blev förvirrad.

 

PiLi

7 december 2008 15:02

Vad härligt att Sveipur verkar ha hamnat helt rätt! Är ju jättekul om han kan bli en hoppe-isis oxå. Hans matte ser det ju ut att lysa om iallafall...:) Härligt!
Kram fr syrran.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...