Det är jobbigt att skrida i mörkret, och när anspänningen släppte, såg Vendela så här trött ut. Hon rider på Memory, som också verkade tagen av stundens allvar.

Glad tomte var Victor på haflingern Mozart.

Vilma var så söt i sin luciakrona, ridandes på 27-årige (!) ponnyn Lusse...

Ponnierna var fint flätade med glitter och andra utsmyckningar. Så här fina var de bakifrån.

Igår bevistade jag ett storartat luciatåg med ponnier och barn vid Bygget. I det svarta kolmörkret skred ett femtontal ponnier med barn på ryggen, endast luciakronan och tomtarnas små lyktor lös upp något.

Vilka ponnier! Inte ett enda missöde! Barnen och Marika sjöng så vackert så att inte ett öga var torrt....

Igår när jag lasttränade ponnyflickorna (jag gör det emellanåt för att upprätthålla kunskaperna) visade Rosie att hon minsann lärt sig att hoppa vid vår löshoppningsträning!

Jag var klar med Cinnamon och skulle ta in henne i hagen. Höll elastiska grindsnörena i ena handen och Cinnamon i den andra. Som vanligt kom Nyponros och var nyfiken och ville gärna komma ut ur hagen. Jag försökte fösa undan henne, men hade tyvärr bara två armar, vilka redan var upptagna. När jag som bäst viftade med grindsnörena, hoppade Nyponros enkelt över dem utan att snudda vid någon. Höjden var säkert 70-80 cm.

Där får man!

Det var inga svårigheter att få in henne i hagen igen. Jag ropar bara "morot" så kommer hon galopperande! Där ser man även fördelen med positiv förstärkning via munnen!

En icke helt okänd fölunge, Exzentrics Nyponros vid utställning på Vätö i juni 2007. Nyponros fick där 39 poäng och blev bästa stoföl.  Foto: Liselotte Erixon

Se och njut!  Sonny igen!