I morse verkades både Vhiskur och Cinnamon därinne. Funkade alldeles förträffligt!  Nu är det bara infravärme som fattas, för kalla vinterdagar och frusna hovslagarhänder...

Tänk, jag tycker att det verkar så patetiskt med folk som lägger in uppåt tjugotal inlägg per dag i sina bloggar... har de inget annat för sig?

Sen gör jag samma sak, igår! Så löjligt!

-ut i riset och se- där finns dussintals små spindeltält med skira droppar på. Så vackert!

Om jag tänker efter

så är varje ögonblick en gåva

att ta vara på

Jag citerar Håkan Nesser

från senaste boken

DET BLIR ALDRIG BÄTTRE ÄN NU!

Hösten smyger in med fuktiga fingrar

och omsluter oss med dimma så mjuk som bomull

inte saknar jag sommarens hetta!

Nej, jag vilar hellre i det mjuka mörkret

och bedåras av naturens skönhet

när den spelar upp sina scener för mig

på promenaden

Jag saktar mitt steg

och drar efter andan

känner mitt hjärta

och tänker

allt ordnar sig nog!

igår, fanns det bara EN enda som fann det värt besväret att lämna en kommentar. Varför?

Du behöver väl inte brista ut i ovationer, inte spruta ur Dig omdömen. Bara en liten rad, en bekräftelse på att Du FINNS DÄR....  som gör det så mycket mer motiverat att fortsätta att slänga in bilder och funderingar här.

Eller?

Själva livet

Problemet med livet i sig självt är att det samtidigt är lika fruktansvärt sorgligt som obeskrivligt underbart.
Eller tvärtom.

Det här med att det är så skört.
Tänk om någon bara inte kommer när den ska?
Tänk om det värsta händer.
Mig.

Att det värsta oavbrutet händer andra hela tiden är ett av de faktum som gör livet så extremt svårt att ta till sig.
För att man är så rädd att bli en av dem vilka det värsta händer.
För att det inte finns någon anledning till att det värsta som händer andra inte ska hända en själv.
Så här går man och håller andan.

Den här texten har jag kopierat ur Bodil Malmstens blogg. Får man det? För orden var så träffsäkra, beskriver precis hur jag ibland känner mig...  och säkert Du också! Du hittar hennes blogg på http://www.finistere.se/blogg