igår, fanns det bara EN enda som fann det värt besväret att lämna en kommentar. Varför?

Du behöver väl inte brista ut i ovationer, inte spruta ur Dig omdömen. Bara en liten rad, en bekräftelse på att Du FINNS DÄR....  som gör det så mycket mer motiverat att fortsätta att slänga in bilder och funderingar här.

Eller?

 

Nina

3 oktober 2008 09:36

Jag har helt enkelt inte haft ork att kommentera mer än ett litet fåtal. Men det ska bli ändring... framöver.

http://ninajohangarden.blogg.se

 

Mysan

3 oktober 2008 10:03

Hej Hej... En kommentar är efterlyst och då lämnar jag en!! Tycker om att läsa din blogg då även jag/vi äger Wm-ponnyer. Mvh My

http://ektunagard.dinstudio.se

 

Gitte

3 oktober 2008 11:06

Men det är ju favoritsysselsättningen mellan jobb på jobbet att kika in och se att det finns ett liv därute. Som att glutta in i stallet på fikarasten. Fortsätt, fortsätt. Vi kommenterar så fort vi kan.

 

ylle

3 oktober 2008 11:24

Hej snuckedockor!!! Men Nina och Gitte, ni kommenterar ju så ofta, inte får NI känna er träffade!! Mysan, så kul att se Dig här på bloggen!!!!! Ylle

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...