Idag besökte jag ett alpackastuteri. Jo, det heter hingst, sto och föl och valack inom alpackavärlden. Du har säkert sett en alpacka på bild eller film. De är hundra ggr sötare i verkligheten, och inte alls speciellt stora.

  alla alpackorna hade namn, men det var så många, så jag kommer inte ihåg,  här är i alla fall ledarkillen i valackflocken

Uppfödaren, Sara, var både kunnig, engagerad och trevlig. Jag hade tusen frågor och fick svar på en hel del...  men hade förstås ännu fler när jag kommit hem därifrån...

Stona låg mest och slappade, många av dem var högdräktiga. Undras just hur små deras föl är?

Det lär finnas massor med färger och uppemot 200 olika nyanser....  här ser ni i valackflocken exempel på en del...

Trots hettan idag (31,5 i skuggan) så lekte de unga alpackavalackerna med varandra. Ibland vilt värre...

Mina drömmar kan vara hur konstiga som helst. Ofta kommer jag ihåg dem på morgonen. Ska visst vara bra, enligt psykologer och drömtydare...

I förrförrgår natt drömde jag om Vhiskur, han bet mig hårt i armen. Han har aldrig bitit mig i hela sitt liv, sånt fanns bara inte i hans tankevärld. Kanske var det hans avsked till mig och en uppmaning att sluta känna skuldkänslor över honom.

I förrgår natt drömde jag att jag red på A:s Isak. Jag skulle rida ett svårt dressyrprogram på tävling, Grand Prix Special tror jag att det var. När jag kommit in på banan upptäckte publiken att jag bara hade en tygel. Alla började ropa "Du har ju bara EN tygel".  Jag skrattade bara och svarade: "Det är ju innertygeln, gott folk. Jag klarar mig bra även UTAN tygeln..."  Sen red jag programmet hur fint som helst. Applåderna dånade.

I natt blev jag kidnappad av ett gäng ligister med pickadoller. Det var jag och några vänner som hölls som gisslan. Jag trodde att vi skulle bli skjutna men med list lyckades vi fly in på ett varuhus och tog en hiss upp till taket där vi låste in oss i en städhytt och ringde polisen.

Ja, drömmar  kan verkligen vara konstiga.