Det sägs att allting som händer i våra liv finns det en mening bakom.. kanske är det så? Jag tog kontakt med alpackauppfödare för att skriva en artikel om alpackor som alternativ till hästar. Gjorde ett besök, blev fascinerad men hade massor med skäl till att själv INTE skaffa alpackor, kanske var det främsta skälet att min sorg efter hästarna var så stor...

Men tiden som gått efter mitt första besök fram till idag har jag inte kunnat sluta att tänka på - alpackor. De hade någonting som fascinerade och attraherade.  Och vid besöket idag, som varade längre, kunde jag inte hålla emot längre - alpackor är magiska i sin utstrålning!

         Se bara in i Wakatays vackra stora ögon, bli trollbunden! 

Jag fick se uppfödarna Sara och Fredriks dotter Junia kela med sin favoritalpacka, just Wakatay, och hantera alpackorna med en mjukhet och en självklarhet som gjorde mig alldeles mjuk i hjärttrakten....

              Ett ömt och innerligt förhållande - Wakatay och Junia...

               De unga valackerna Milky Way och Qatai betar 

                         Qatai i närbild

      Tamya-porträtt  (namnet betyder solregn, han föddes i just ett sådant..

Medan vi stod och pratade lade sig två ettåriga hingstar ner. Då är man trygg!

Jag fick leda en alpackapojke, fick se hur man trimmar hovar (eller heter det klövar här?) - och fick lära mig en hel massa..   och jag kände inuti att jag bara MÅSTE ha några alpackapojkar..   Och bara husse går med på extrajobbet det innebär att omvandla hagarna från eltråd till fårstängsel, och att byta ut de elastiska trådgrindarna mot riktiga trägrindar (det är inte lämpligt att ha alpackorna i elhagar nämligen, de får lätt panik om de kommer åt eltråden) så blir vi snart alpackaägare.

                    Milky Way, en av våra tre blivande haginnevånare?

Det var en lyckokänsla och ett lugn att vistas där bland de magiska djuren, hela dagen har jag känt mig uppfylld av positiva känslor och en kittlande förväntan... Ja, det är nog så att vissa djur kommer till oss vid den tidpunkt i våra liv då vi behöver dem........

 

Blossa

21 juli 2010 16:37

Vad spännande! De ser verkligen trevliga ut. Skulle vara jätteintressant att läsa mer om alpackor. Skrev du någon artikel eller har du annat material? Jag antar att man har dem för ullen, men ännu mer intressant är, om de också är hanter- och kommunicerbara gentemot människor. Som flockdjur borde de ju dela en del drag med hästar och kanske därmed även förmåga att "jobba åt" en människa. Hur låter förresten en alpacka?

 

Sophia Norén

21 juli 2010 18:19

Ser fram emot att läsa artikeln och jag hoppas du får hem ett par pojkar snart till dina fina hagar =)

http://lagottonytt.bloggplatsen.se

 

AK

21 juli 2010 20:59

Strålande! De är ursöta och jag ser mycket fram emot att lära känna dina kommande keldjur, både genom fina bilder och mysiga små berättelser.

http://bacillen.wordpress.com

 

Stina

21 juli 2010 21:03

Häftigt !
Så otroligt häftigt !
Hoppas allt går i lås nu och det kan flytta hem några av dessa supersöta djur till er =)

http://billiejean.bloggplatsen.se

 

Birgitta

21 juli 2010 22:14

JAAAAA.
Kan ju inte bli bättre dom är ju så söta..
Jag vill åxå ha så småningom..
Håller tummarna för att hussebonn är medgörlig..

http://www.lundin.dinstudio.se

 

Ann-Louise

22 juli 2010 00:54

Meeeeen..... Du får sätta varningstext innan man får gå in på bloggen!!! Man får ju HA BEGÄR! Jag vill också ha en sån goding.
Gudomliga!!!!

http://hastochhund.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...