-så kommer bloggen in under "mest aktiva"...  på bloggagratis-listan... vi har ju alla våra små mål här i livet, host host.....

Ja, mestadels så betar vi förstås, när vi inte rusar omkring och är livade.

 Vhiskur:  -mot när jag rusar ut ur beteshagen så fort matte kommer ner och säger "pip piip".....  Då vet jag att det är dags att lämna betet...

Nyponros: Och jag som hade tränat min paradtrav för att kunna slå världen med häpnad  (hi hi, det kan jag ju alltid säga nu när det inte går att bevisa. Men matte fick minsann en bild här idag....)

Jag har i mina dagar sett många lovande unghästar av olika raser som rört sig gudomligt fint när de knappt börjat ridas. Sen har det allteftersom träningen fortskridit blivit visserligen lydigare men gången har stadigt försämrats.

Vid OS i Aten (eller var det nåt VM?) såg jag  den unge Salinero, en helt bedårande vacker häst som rörde sig gudomligt. Igår såg jag honom igen vid detta OS. Vilken skillnad. I passagen mer hoppade han framåt än travade. Han var spänd och såg inte glad ut. Givetvis fick han strålande poäng, det är ju ett känt ekipage. Jag har en känsla att domarna inte dömer det de för ögonblicket SER utan vad de tycker att ekipaget är värt. Speciellt gäller detta världstoppen. Trist tycker jag. Men tydligen oundvikligt. Pressen på domarna är förstås stor, och dömer de ner ett känt ekipage så får de nog räkna med att rullas i tjära och fjädrar för en lång tid framöver...

Förr i tiden gjorde väl jag som alla andra. Hade ingen egen transport, så när den lånade/hyrda transporten väl fanns på plats var det för att åka till träning, tävling eller veterinär. Och då var det mestadels bråttom och jäktigt. Och jobbigt för hästen!

Man tvingade in den med rep och ibland pisk, band den rätt kort, för se det skulle man då. Och sen när häststackarn fick full panik därinne, då förstod jag inte förrän efteråt att den hade varit för kort bunden. En häst håller balansen genom att pendla med halsen! Då får man inte binda ner den kort. Försök själv att ställa dig i en kartong med samma proportioner som häst/släp. Fixera ditt huvud vid en viss punkt och försök att föreställa Dig hur det skulle kännas om hela kartongen skakade och riste..........

Idag är jag lycklig ägare till en alldeles egen transport, dessutom så mycket mer lätthanterlig än forna tiders. Den fjädrade luckan lyfter man med en hand.

Med min islänning Vhiskur märkte snart jag att han åkte mycket bättre om han slapp mellanväggen. För när jag provåkte med honom i början (får man inte, aja baja) så märkte jag att han förtvivlat försökte undvika att komma åt någon vägg och istället stod stel som en pinne där i mitten.

Vi hivade ut mellanväggen och nu gick det mycket bättre. Jag har också slutat att binda upp hästarna. Vad ska det vara bra för egentligen? Risken är ju bara att de trasslar in sig på något sätt med grimskaftet. En häst ska kunna välja hur den vill stå. När de får åka lösa, har jag märkt att de helst står med baken framåt och litet snett i transporten.

Småflickorna har åkt suveränt så länge de fick åka utan mellanvägg, när jag gjorde ett försök att sätta tillbaka den totalvägrade båda två att gå in. Istället för att vara som en trevlig och ljus box blev transporten till en smal korridor på väg till avrättningen (?). Jag har också märkt att det försvårar om man tar hjälp, om någon står bakom med en pisk t ex så går hästens hela uppmärksamhet dit. Fokus ska vara framåt, in i transporten.

Det bästa är förstås om man har tid då och då att helt utan tidspress "leka" med hästen och släpet. Servera kraftfoderbaljan eller nåt annat åtråv'ärt godis därinne, och efter några gånger kan Du säkert som jag be hästen att gå in själv och stanna inne där. Det skadar inte att man också åker ett varv, kanske bara runt ängen eller banan där transporten står, eller en liten sväng bara.

Själva åkandet är förstås livsviktigt. Att köra som om man har dyrbara råa ägg som ligger lösa där på golvet. Aldrig bromsa eller accelerera snabbt, köra långsamt och så mjukt som man någonsin kan. Tala om eco-driving, med häst i är det nödvändigt. Sen må medtrafikanterna tycka att jag är en sölig höna, om det är möjligt försöker jag att släppa förbi dem om det blir kö bakom mig.

Bommen då, undrar Du. Tänk om hästen går över/under? Lägg några halmbalar framtill bara, så har du också ett "bord" att servera kraftfodret på!

Så istället för utställning blir det inställning!  Trist, men inget man kan göra nåt åt. Är domaren sjuk så är den! Det gick visst inte att få tag på någon ny med så här kort varsel.

Och Nyponros går nog lika gärna i hagen? Fast- hon gillar förstås utflykter och äventyr!

Nu är ena stalldörren färdigmålad!  Vhiskur inspekterar!!