Tamya har hela den här tiden hållit mig på en noslängds avstånd. När de andra två gosat och generöst bjussat på sig och lekt med mig, så har han hållit litet på sin kant.... Men med tiden har han, efter mycket tittande, blivit intresserad av klickerträningen och är nu ganska duktig på att göra "touch" med liten boll. Men jag har inte kunnt röra vid honom när han är fri i hagen, i fållan har det gått om jag samtidigt hållit honom löst om halsen. Dock inte helt utan gurgel och protester!
Igår fick jag klappa honom försiktigt på halsen fritt ute i hagen! Jubel och klang! Det är ju så, att om djuret ifråga är väldigt känsligt, så blir man nästan tårögd när man får ett sånt förtroende! Ni som har hästar tycker väl återigen att det här inte låter riktigt klokt, om ni inte har varit i kontakt med några alpackor! Men sån är verkligheten. Att få röra är en ynnest!
Alpackaprinsarnas blogg
21 mars 2011 16:39
Nja, han är väl den som har haft svårast att finna sig helt tillrätta här. men det är skönt att det börjar lossna..
Kim
21 mars 2011 15:38
Så roligt, grattis!
Han kommer bli så mycket gladare när han själv vågar att vara med och leka istället för att bara stå lite nyfiken och osäker vid sidan om.
Duktiga lugna du!
http://varmt.bloggplatsen.se
Alpackaprinsarnas blogg
21 mars 2011 16:40
Egentligen är jag en ganska otålig person. Men när det gäller djurträningen så sansar jag mig och går ner mot nollstrecket vad gäller nervös energi.Dessutom är det så lugnande att vistas bland djur!
Katarina
21 mars 2011 16:24
Vi kan också bara röra vid våra i fållan. Qhichincha verkar vara rätt OK med det. Och ingen gurglar så länge vi kännerpå hullet bak på ryggen. De gilar inte riktigt när vi känner igenom käkarna, men de är lugna i alla fall. Och så mjuka...
http://www.karoscorner.blogspot.com
Alpackaprinsarnas blogg
22 mars 2011 17:10
Tack för det! Ja, hans ögon ser himlastora ut med den svarta skuggningen runt!
Natalja
22 mars 2011 22:09
Jag tror han är lite blyg och osäker bara.
Han vet inte om du gillar vita alpackor som My bäst eller mörka som Qatay.
Stackars Tamya är ju både ock! Inte konstigt att han blir osäker. Du får säga till honom att du gillar både ljusa och mörka ; )
http://latin.bloggagratis.se
Alpackaprinsarnas blogg
23 mars 2011 16:11
Ja, framåt går det! Nu måste vi träna det här med främlingar som kommer med mig in i hagen, då blir de litet blyga igen! Men jag är glad över att de INTE går fram till staketet när folk som går förbi stannar och tittar och försöker locka dit dem. Superbra!
Alpackaprinsarnas blogg
24 mars 2011 09:28
Ja, för folk i allmänhet verkar det säkert futtigt, men för oss... himlastort!