Även om min blogg normalt inte är speciellt världstillvänd, så går det ju inte att förbigå katastrofen i och kring Japan.

Bilder av kringstudsande bilar, hus och fartyg flimrade förbi i teverutan. Var detta inte en katastroffilm, händer det i verkligheten? Bilarna såg ut som leksaksbilar som något elakt barn kastade kring sig.

Kärnkraftverk byggda över jordbävningsområden, "allt är under kontroll" ropar den svettige säkerhetsansvarige, alltmedan kylsystemen slagits ut och reaktorerna är på väg mot härdsmälta. Följderna kan endast anas.

Vi närmar oss 2012, året då jorden enligt Mayfolkets urgamla förutsägelser skall gå under. Jordbävningar, vulkanutbrott, översvämningar, stormar, allt ökar oroväckande, men är "normala avvikelser" enligt vetenskapsmännen. Vad vet vi? Våra skygglappar har aldrig varit större än nu.

Passa på och lev nu. Vardagens triviala små problem synes plötsligt så minimala, knappt synliga för blotta ögat.

 

Kicki

12 mars 2011 10:24

försöker...
ska börja med att åka till stallet för en härlig dag med mina älsklingar! sen blir det kroppkakemakeri med älskade mamman =P

http://kaa.bloggplatsen.se

 

Kim

12 mars 2011 16:17

Svårt att "ta in" denna fruktansvärda händelse!!
Är lite osäker på hur mycket jag vill se och veta...kan jag göra något? om inte ska jag i alla fall göra min och de minas dag en fin dag...
Jag är lycklig för det jag har och var jag lever!!

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden"

kram

http://varmt.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

12 mars 2011 16:47

Visst är det svårt att ta in. Men inte mindre fruktansvärt. Vi kan väl inte göra nåt. Låta bli att få ångest kanske?

 

Stina

13 mars 2011 07:50

Fruktansvärt - har svårt att riktigt förstå vidden av det hela, det skär i hjärtat !

http://billiejean.bloggplatsen.se

 

Viveca

13 mars 2011 17:21

Det är så oerhört tragiskt och ändå känns det så långt borta. Vi lever skyddat och det vi ser på tv, läser eller hör på radion är en verklighet som vi inte riktigt kan ta på. I våra små liv kretsar mycket kring livets små petitesser. Naturens krafter kan vi aldrig rå på, men vi kan skänka en tanke eller en hjälpande hand till de drabbade samt som du säger vara glada för det vi faktiskt har. Att leva i nuet som djuren hade besparat oss människor mycket onödigt grubbel.

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

13 mars 2011 18:26

Ja, ibland tänker jag att man skulle strunta i att se på nyheterna... så mycket elände, och inte mycket man kan göra...

 

Ann-Louise

14 mars 2011 09:59

Ja, vi är som löss i pälsen på moder jord som hon ruskar om ibland. Så förskonade vi ändå är från mycket elände...
Och detta med kärnkraft.... I don´t like...

http://hastochhund.bloggagratis.se

Alpackaprinsarnas blogg

14 mars 2011 10:49

Löss i pälsen, ha ha! Ja, det är nog inte meningen att människan ska våldföra sig på jorden, hon släpper fram litet av sin vrede nu tror jag...

 

Ann

14 mars 2011 11:45

Helt otroligt fruktansvärda bilder från Japan... Vilken tragedi... som bara blir större.
Är väldigt glad för att jag bor i Sverige nu..!

http://annrosdahl.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...