Jag tittar på den här bilden från 2003 och konstaterar sorgset att det endast finns en av dem kvar i livet. Från vänster är det Sofis duktiga jaktlab Bus som gick bort alldeles för tidigt, på den höga stubben min älskade Sammie, nedanför ligger Sofis goldentik Vilda som ännu lever. På höga stubben bakom  Sofis förra goldentik Zäta sitter Agnetas west higlandterrier Pixie och längst till höger sitter Sofis pudeltik Nellie.

Tänk att en liten liten hund kan lämna ett så stort tomrum efter sig! Mitt hjärta känns sargat och blöder... kommer jag någonsin att vänja mig?

Överallt var han med mig, här i bilen på resa....

 

Ann-Britt

16 september 2010 16:47

Underbart foto!
Jo, tiden läker alla sår sägs det ju.

http://www.gustavsborgpre.bloggplatsen.se

 

Aramis - En dressyrblogg

17 september 2010 11:21

Usch :o( Sorgligt. Man ska njuta varje dag man har sina älskade djur i livet. Kram till dig och alla andra som förlorat sina bästa vänner!

http://aramise.bloggagratis.se

 

Gitte

17 september 2010 11:52

Sorgligt. Kan en liten ettrig black & tan trösta? Vad sägs om en liten dvärgpincher hane? Pucci behöver nog omplaceras inom kort. Dessa ungdomar...

http://www.nissebus.bloggagratis.se

Alpackaprinsarnas blogg

17 september 2010 18:51

Men va???? tyvärr så tål jag ju inte släthåriga hundar, bara pudlar och den typen av krullisar... ska ni inte ta honom själva då??

 

Viveca

17 september 2010 13:48

Det är den jobbiga biten med djur, att man oftast överlever dem. Ibland är det tvärtom dock. Uppfödaren till M är nu svårt sjuk och måste göra sig av med alla hästar, vilka varit hans liv. Äsh! Det är sorgligt och svårt oavsett, men tiden brukar få saker att hamna i ett annat ljus. Så småningom... Kram!

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

17 september 2010 18:50

Jo, som Ann-Britt skrev, tiden läker alla sår, i alla fall blir det lättare med tiden.... Inte heller så kul om man överlever sina djur, usch hemska tanke!!!!

 

Gitte

28 september 2010 11:07

Vill så gärna behålla honom, men han får inte vara med på jobbet och 9 timmar själv blir liiiiite långa dagar före en liten hund. Om jag bara hade någon snäll granne som bodde i närheten och ville ha en dos sällskap. Men sk-t! Det verkar omöjligt. Om du hör någon som letar 1-årig rar och lite ettrig hund. Bra vakthund. Perfekt fotvärmare på nätterna! Så hör av dig bums.

http://www.nissebus.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...