Jag o la lá-ade för tidigt... infektionen besitter min kropp. Känner mig som en vissen blomma. Orkar knappt gå 30 meter så rinner svetten. Händerna skakar och allt känns matt.

Borrelia, bläääääääää

Inte bara myggor och knott, NU har också de stora otäcka bromsarna intagit vår dal på allvar!

Hästarna köade i morse för att bli sprayade och få på sina flugtäcken.

Eftersom matten inte uppskattar temperaturer över 22-23 grader plus och inte heller är någon vän av solande och bad, så är julihettan något som jag kunde avvara. Och då jag lider med mina hästar, så skulle jag gärna helt kunna avstå från JULI månad!

Jag ser fram emot augusti och ännu mer den underbara månaden september!

Eftersom stallet surrade som ett rent mygghelvete, de styggingarna vill inte alls surra in i den nyanskaffade myggfångaren (se myggfri.nu), så har vi satt upp sk köldridåer i stalldörrarna. Hängande stycken av rejäl plast som man normalt har i kylrum för att inte släppa ut kylan.

De verkar fungera förträffligt, för efter citronellasprayande och därefter uppsättande av köldridåerna är därinne tämligen myggfritt. Men - eftersom hästarna envisas med att använda stallet såväl som toalett som sovrum, så är luften rätt outhärdlig, köldridåerna håller också friskluften effektivt utanför!

Att det blir så mycket bajs och kiss därinne beror förstås mest på att hästarna så gärna är därinne när nu inte flygfäna kommer dit och plågar dem.

Underbara Doxyferm gjorde att jag återvände från Dödsdalarnas komaliknande tillstånd till Nästan Normal (om jag nånsin kan bli?)

Efter 3 tabletter har febern gått ner och svullnaden börjar också klinga av. Tack för det!