När min febriga och snoriga näsa äntligen lyfte sig från de skylande lakanen, upptäckte jag att det förut redan så vita världen nu var överfylld av - snö!

Jag ber att få tacka er alla snälla och hjärtegoa själar för era krya-på-dig-hälsningar, tänk så många omtänksamma människor det finns därute!

Så här långt hade jag tänkt mig att komma framåt sommaren:

Tack Ulrika för bilden!!!  (Om Du vill läsa mer om vår klickerträning, gå in på länken "Svenska alpackaföreningen" till vänster på länklistan, klicka på "Min alpackahistoria" så hittar Du en text och foton...)

Denna vecka ger jag ingen bloggblomma utan en hel bukett, till er alla, som läser och som skriver bloggarna som jag länkar till och som kommenterar!

Håll till godo !

Fortfarande sköter prinsarna sin utetoalett superbra. När det är så här kallt så går det inte att mocka dagligen, men det stör dem tydligen inte. Inga spår av kamelbajs inne i stallet! Matte är tacksam!

Ibland är det kö till Thermobaren,  bästa uppfinningen för vintern!

Hade spelat in Globensändningen med islandshästarnas femgångsminitävling och tittade nyss. Josefin Birkebro på Kjarni (skimmeln) 

OJ vad fint hon red och vilka gångarter hennes häst har!!

KUL att de unga välridande flickorna sopar manegen med "gubbarna"!!!!! Well done!!!!!!!

Den absolut bästa kommentatorn inom hästsporten tycker jag är Gunilla Byström. Hon säger hela tiden vettiga saker, pratar lagom och har en behaglig stämma.

Sändningarna från dressyrküren var tämligen njutbara. Bortsett från att bildproducenterna tydligen aldrig lär sig att INTE visa travökningarna rakt framifrån eller bakifrån! Painted Black och Parsival, vilka hästar! (och ryttarinnor, förstås...)  Och sen satt en kraxig bisittare med Gunilla, en kille som inte hade någon röst kvar men ändå skulle försöka prata, tröttsamt. Plus att någon raspade med mikrofonen mellan varven. Men det är väl bara småsaker. Vad grinig jag är.

Edward Gal, en sån sympatisk ryttare. När han blev tillfrågad vad han hade för "recept" på framgång med nya hästar, svarade han att han inte hade något fast recept alls, han red varje häst efter dess unika förutsättningar och behov. "Det är jag som ska anpassa mig till hästen, inte tvärtom.."   Hurra för sådana åsikter!

Och när man talade om olyckorna inom ridsporten och säkerhetstänkandet, så kommenterade Gunilla B, att det var särskilt viktigt att ridskolehästarna fick vara ute mycket och tillsammans, så att de gjorde upp rangordningen i hagen och inte under ridlektionerna...   Bra!!!

Show och matine´n kommenterar jag inte, då blir det alltför grinigt. Att år efter år se samma inslag...  inte kul. Men man kan ju alltid stänga av sin teve!