Kommer en liten rapport från mig, Theo!

                                      Visst står jag fint!

Min matte har retats med mig och ömsom kallat mig Pip-Larsson, ömsom Kiss-Nisse.. men jag växer på mig och blir allt duktigare på att hålla inne kisset tills det är lämpligt att ja,- kissa, ute liksom!

Jag har dubblat min vikt från 1,2 till numera 2,4 musklade små kilon! Jag är en ohyggligt pigg och glad valp och husse o matte har stundtals sett rätt hålögda ut. Matte säger att hon inte har något minne av att det var så här jobbigt att ha en valp, men det beror nog på att det var husse som hade mesta jobbet när förre vovven Sammie var valp! De uppskattar inte heller när jag biter dem i fingrar, tår och näsor, men mina små tänder kliar ju så förskräckligt. Matte säger att hon inte vill bli en FY-människa och försöker alltid avleda mina attacker med en leksak eller tuggben, och det tackar jag för!

Jag är i alla fall en hejare på att gå i koppel, biter inte alls i sele eller koppel. Nää vadå, jag VILL gå ut och gå, så när jag får på selen sitter jag som ett tänt ljus. Man vill ju inte riskera promenaden!

Idag träffade jag de krympta alpackaprinsarna igen, och jag VILL ju leka med dem! Men det får jag inte, säger matte, för det kan vara farligt. Vadå farligt? De ser ju så snälla ut!

                                       Jag får en puss av My

                         Även Tamya kommer och tittar nyfiket på mig

                                Snälla, SLÄPP IN MIG I HAGEN!!!!!

Jag förstår att en del av er kan tycka att klippningen ser brutal ut och att det nästan kan tyckas vara djurplågeri i era ögon. Jag hade ju själv, som jag skrev, rätt mycket ångest inför klippningen, efter att ha sett en video på You Tube.

Men - efter att ha varit med själv har jag förstått varför man gör så här.

Alpackans natur är mycket nyfiken men samtidigt har de en oerhörd integritet och fasar för att bli vidrörda av NÅGON enda varelse (undantaget är crian o modern).  Detta kan nog vara svårt för någon att förstå om man inte upplevt det!

Jag anser mig ingalunda vara alpackaexpert,tro inte det, har bara haft mina djur i snart ett år. Men jag har ändå fått en mycket god bild av alpackans beteende och psyke. De är alla tre uppfödda hos kärleksfulla och djurvänliga människor som gjort allt för att undvika att stressa dem. Trots det var de väldigt skygga under den första tiden, det var inte bara en ny plats utan en ny människa som de skulle lära känna (nämligen mig).

Jag har umgåtts med dem minst tre gånger per dag. Jag har fodrat dem, gjort rent hos dem, pratat med dem och i viss mån tränat dem. De har nu förtroende för mig, kommer när jag ropar, går med in i fållan, och nu kan jag utan svårighet sätta på dem grimman utan hjälpmedel som catchrope och annat som man ofta använder. Qatay och My får jag smeka försiktigt, Tamya kan jag beröra (t ex bodyscora) när han har grimman på sig. Och att få smeka en alpacka som är lös och frivillig, det är en YNNEST ska ni veta!

Men om jag skulle binda fast dem och komma med en surrande klippmaskin och försöka klippa dem, då skulle de 1) omedelbart lägga sig ner (ett av alpackans försvarsbeteenden) och 2)  efter kort tid bli kolossalt stressade och därmed förmodligen överhettade i sin tjocka ull. Alpackor kan lätt dö av stress!

Det har alltså ingenting med tidsbrist eller bekvämlighet hos människan att göra, hade jag lagt ner samma tid på en vildhäst som jag lagt ner på mina alpackor så skulle den säkert gå att både rida och köra vid det här laget! Istället är det av respekt för alpackans speciella natur som man måste göra klippningen snabb och så stressfri som möjligt!

Personligen är jag övertygad om att det är mycket värre att piska och sporra en ovillig häst över höga hinder. Eller att rida rollkur med hårda, plågsamma bett i hästmunnen. Eller att låta en hingst leva i ensamhet hela sitt liv. Eller att hålla en häst i en box utan att någonsin få gå ut i en hage som är så stor att den kan springa och få umgås med andra hästar.....  listan kan bli oändlig över djur som verkligen plågas!

                  Matte och My har en kärleksfull stund med massage

Det var skönt tyckte prinsarna att bli av med all ull. För när solen gassade och det var 26 plus blev de bra varma därunder!  Igår njöt de för fullt i gräset...

Det kändes ju litet onödigt att det skulle bli stormvindar just nu, men - det blev insektsfritt, och luften var ljummen...