Theo, 6 månader och dvärgpudel, och Mynta, 9 månader och mellanpudel, verkar aldrig få nog av varandra. De leker och leker...
På agilitybanan verkar de först seriöst koncentrerade, när de lyssnar till Myntamatten Veronicas instruktioner...
Men sedan brakar leken loss igen...
- och fort går det!
Alpackaprinsarnas blogg
22 augusti 2011 09:22
Ja de skrattar nästan jämt! Och leker tyst och intensivt, man hör inte ett ljud, känner bara vinddraget.......
illika
22 augusti 2011 20:53
Med tanke på hur superläskig Theo tyckte Mynta var i början är det ännu mer förtjusande och imponerande att de är varann så kära nu. :)
http://illika.blogspot.com
Alpackaprinsarnas blogg
23 augusti 2011 16:57
Ja, visst är det en fantastisk utveckling! Han har ju vucit på sig och är inte så liten och valpvinglig nu, en riktig tuffing.. och vilken träning han får med sin energiska flickvän!