Missförstå mig inte, Theo är världens charmigaste... och det är klart att ingen individ är den andre lik. Men han har en otrolig energi, och är bara ON eller OFF. Fullt ös medvetslös, eller verkligen medvetslös (när han vilar).

  Så här stilla ligger han sällan.

Det tråkiga är att han är ganska så svårtränad, för han gillar egentligen inget i matväg, inte heller hundgodis. Vi har försökt allt, från ugnstorkad blodpudding till korvbitar och annat namnam.

Positiv förstärkning kan det bli om man kastar hans åsna eller annan leksak, men det där ögonblickliga absorberande intresset som en godbitsintresserad hund visar, det går inte att få.

Och trots sin tuffhet, han älskar att brottas med sin mycket större flickvän, trots att han oftast befinner sig på marken under henne, så vill han inte bli lämnad ensam en enda minut. Då piper han som en övergiven liten andunge.

Den här hunden gör mig konfunderad.

Sammie var en mycket mjuk och välartad hund. Han bet aldrig sönder någonting, inte ens som valp. Han behövde aldrig uppfostras, han fattade liksom hur man skulle uppföra sig ändå.  Han lekte i stillhet med sina leksaker och var en mycket lugn liten hund.

Theo däremot biter på precis allt! Han är mycket busig och gör oftast som han vill. Han misshandlar sina leksaker i vilda lekar, pryglar dem och vill att de ska pipa och skrika. Han har en obändig energi och vill att det ska hända något jämt... Just nu har han ett omfattande grävprojekt i trädgården..

  Theo leker grävling

  Theo i bustagen, som nästan jämt