Viveca

14 april 2011 09:56

Klok som en bok i vanlig ordning. Själv börjar jag ju komma upp den åldern med eller åtminstone har jag slutat bry mig. Får ofta frågan: Hur långt har du kommit med honom? ang. Marko. Tja vad ska man säga. Han är varken inkörd eller inriden, men han går fot, kan följa mig löst i hagen i flera gångarter. Han kan backa, göra framdelsvändning (åt vänster) från marken, med hjälp av kommandon och kroppsspråk. Tyvärr inte ett svar som alla förstår;) Kanske är jag en fegis eller en latmask som inte bara hoppar upp, men jag anser att hästen skall vara helt trygg med mig först och mogen för uppgiften. Dessutom finns det så mycket mer än att rida. Samvaron är viktigare och ger mig mer. Jag inbillar mig även att mina hästar uppskattar min inställning till detta. Så för den som undrar hur det går hänvisar jag till den lilla videosnutten på min blogg och ställer motfrågan: "Hur långt har du kommit med din häst?" Ursäkta utläggningen Ylle, men jag vet att vi har ganska lika inställning och även om man inte bryr sig så mycket om vad andra tycker och tänker så är det ju skönt med likasinnade:)

Alpackaprinsarnas blogg

14 april 2011 12:44

Jag kan ju inte låta bli att tycka att du har så rätt så rätt i vad du gör!!!!! Tänk om fler kunde uppskatta just SAMVARON med sin häst, på ett avspänt och harmoniskt vis, vad många fler lyckliga hästar vi skulle ha då!!! heja heja!

Stina

14 april 2011 20:58

Det är så skönt att inte vara ung längre !
Som ung hade jag fullt upp med att bekymra mig om vad andra tyckte om mig och det är en LÄTTNAD att kunna börja släppa det !

Alpackaprinsarnas blogg

15 april 2011 07:59

Visst är det!

Katarina

14 april 2011 23:39

Härliga bilder

Alpackaprinsarnas blogg

15 april 2011 07:58

Ja, det är ett härligt par, de där båda!

Ann

15 april 2011 08:11

Tycker också att det är skönt att inte vara ung och som då, väldigt känslig för vad alla andra tyckte.
Är det något jag lärt mig så är det att så länge inte någon far illa så är det upp till var och en vad de vill göra.
Varför ödsla massa energi och tid till att tycka om alla andra, bättre att ägna den tiden och energin till sina egna djur, familj och annat roligt!
Själv har jag börjat "träna" ligg med Merlin, har kommit på att han gärna viker ner sina framben när man duttar eller pekar på dem!
Han tar det mer som en kul lek för han kommer om och om igen men försöker mest bita i det jag duttar med..! :)

Alpackaprinsarnas blogg

15 april 2011 12:49

Vad kul, då kan han kanske också bli fena på att hålla i saker, en näsduk att vifta med eller så???

Kicki

15 april 2011 12:29

håller med du!
samvaron är ju...ja...allt! nu började jag må illa för jag tänker på en person...jag tvivlar inte på att personen älskar sin häst..men där är så mkt kadaverdisciplin och respektlöshet ändå.(så kärlek kan väl te sig olika kanske?) hästen tas in från hagen, hängs på med prylar och sen ut o rida , prylarna tas av och hästen skickas ut i hagen direkt. oftast pladdras det i telefonen eller med någon annan i närheten under tiden. lite kutter och någon puss på nosen har jag sett trots allt... andra hästar "tränas" på samma vis, oftast under olika nedvärderande tillmälen och åthutningar om ett öra eller blick läggs åt fel håll vid fel tillfälle...
usch...nej..jag vet inte varför detta blurpade ur mig just här just nu..men ...
äh...=(

Alpackaprinsarnas blogg

15 april 2011 12:48

jag förstår PRECIS vad du menar, men inte vem då menar, och det gör ju detsamma, det finns alltför många människor som "umgås" med sin häst på precis det sättet... suck..

Gitte

15 april 2011 22:47

Finfin kille och härlig matte. Mina gula väninnor vill så gärna komma och träffa den där snyggingen.

Alpackaprinsarnas blogg

16 april 2011 08:41

Ja, varför kommer ni inte?