Det allra svåraste...........
Vhiskur har vandrat till Körsbärsdalen idag. Min allra vackraste pojke... Han har varit utdömd i tre år nu, men haft ett gott liv utan krav tillsammans med sina ponnyflickor i hagen. Jag har alltid månat om hans bästa.
Men man kommer till en gräns, när man som hästägare måste ta sitt ansvar. För mig var gränsen nådd när han, trots smärtstillande, hade svårt att lyfta bakhovarna vid verkning. Hans senaste lilla söta hästflicka, Celina, hade fångkänningar, och därför var jag tvungen att stänga upp dem till grusplanen vid stallet 22 timmar om dygnet. Varje gång jag kom förbi hagen frågade Vhiskur varför de måste stå där. Det kändes inte bra. Så Celina åkte hem i lördags, där har hon mjuk jordhage att vistas i, och alla sina gamla kära kompisar. Tack Marika för att jag fick låna henne!
De senaste dygnen har Vhiskur därför fått beta fritt dygnet runt. Jag har borstat och kelat och gråtit, och hans mjuka mule fanns alltid där för att torka mina tårar. Jag var med honom nästan till slutet, men den allra sista minuten fick min goda vän Agneta ta över, jag ville inte se honom falla. Vilken vän, som ställde upp på detta! Det gick snabbt och smärtfritt, han hade fullt upp med havrehinken och märkte ingenting.
Jag försöker att tänka på alla fina stunder vi haft, en sån underbar kamrat han varit. Jag glädjs över de 13 år vi fick tillsammans men känner en oerhörd saknad. Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta, älskade älskade Vhiskur......
Tervaleijona
22 juni 2010 11:15
Neeej, så otroligt tråkigt. Jag känner inte dig, men tänker ändå på dig idag och beklagar sorgen så mycket. Av alla bilder och texter som du har på din blogg så måste jag ändå säga att Vhiskur verkar redan ha levt i ett himmelrike alla år hos dig!
Izza
22 juni 2010 14:04
Mina tårar rinner när jag läser ditt inlägg.
Ett rätt beslut men int mindre tungt för det!
Tänker på dig, sörj men mår bättre efteråt.
Kram
Gitte
22 juni 2010 15:47
Mina varmaste tankar går till dig. Lider med dig. Det är ett otroligt svårt och tungt beslut att ta. Men något man måste göra för hästens bästa. Whiskur har haft den bästa av ägare och världar i en närmast paradisisk tillvaro hos dig i hästarnas dal. Hoppas lille Hund och maken finns nära till hands som tröst. Jättekram.
http://www.nissebus.bloggagratis.se
Birgitta
22 juni 2010 16:45
ucsh och fy..vet precis hur du mår just nu..när minsta tanke gör att det bränner till i ögat och tåren kommer..Vet att du gjorde det som va rätt för din älskade vän.Men det gör inte mindre ont i hjärtat för det..
Tiden läker alla sår men lämnar djupa spår...
Många kramar B
http://www.lundin.dinstudio.se
Emily
22 juni 2010 17:00
Hälsa vännerna i körbärsdalen gubben, Albin är nog på väg dit inom kort, du kan väl ta hand om honom och visa honom de bästa ställena?
Kram till världens bästa matte, du hade inte kunnat gjort mer; och detta beslutet var det största och viktigaste.
Tårarna rullar ändå...
http://gandalf.zoomin.se
Sofia
22 juni 2010 22:03
Mycket tråkigt att läsa men är tiden kommen så är den. Whiskur kan skatta sig lycklig som fick ha dig som ägare in i det sista.
http://www.iglatjarn.com
Natalja
22 juni 2010 23:58
Jag blir helt tårögd och känner en enorm sorg :´(
Skickar många tröstkramar!
Du är en på miljonen Ylle, hoppas du vet om det!
http://latin.bloggagratis.se
Wenche og Meya i Norge
23 juni 2010 00:49
Ååå.. hva trist at høra. Våra tårar kom nu.. Vi tenker mycke på deg i denna svåra stund. Meya sender massor av varma kramar och sörjer over Whiskur.
RIP Whiskur...
Lollipop
23 juni 2010 07:42
Jag är så ledsen för din skull, mina tårar faller också. Det var så fint skrivet. Jordens alla styrkekramar till dig! Kom ihåg att Whiskur finns där med dig ändå, i ditt hjärta. Han kommer alltid att vara med dig.
Aramis - En dressyrblogg
23 juni 2010 10:11
Att läsa detta gör så ont! Jag vet precis hur du känner kära Ylle! Det är en smärta som är långt bortom beskrivlig. Som en tröst till dig kan jag säga att han kunde inte fått det bättre hos någon annan! Många kramar till dig!
http://aramise.bloggagratis.se
rackemarie
23 juni 2010 10:16
Tårarna börjar rinna här framför datorn...så sorgligt det är när vännerna måste vandra vidare. Men heder åt alla djurägare som, liksom du, vågar och orkar ta de tunga besluten för sina älskade vänners räkning. Stora tröstekramar från mig och hästarna.
http://rackemarie.bloggagratis.se
Therre
23 juni 2010 22:55
Det gör så ont i hjärtat på mig, när jag läser sånt här!
Vet hur den där fruktansvärda känslan av tomhet och smärta känns, det är fruktansvärt :(
Man får trösta sig med att han slipper ha ont mer och alla minnen som ni skapat tillsammans kommer alltid, alltid leva kvar. Det kan ingen någonsin ta ifrån dig...
Kram
http://therre.bloggagratis.se
PiLi
24 juni 2010 01:17
Käraste syster..
Chockad och avsaknad av ord....
Förstår efter en stund att du tagit ett av det svåraste beslut en matte kan ta...
Säger bara.. Tänker på DIG och hoppas käre Whiskur kan njuta i Körsbärsdalen och slippa ha ont.
Massor av varma kramar till Dig i sorgens tårar!
Pernilla
24 juni 2010 11:43
Åhh kära du ... jobbigt, jobbigt men du är så stark som tänker på din vän i första hand!! Gråt och sörj! Massor av cyberkramar skickar jag.
http://hastliv.blogspot.com
Ulrika
27 juni 2010 10:06
Åhh så jobbigt,stackars dig!Vet hur du har det.Var tvungen att ta bort mitt sto för ett par veckor sedan.Hon föddes i mitt knä runt den här tiden och hon fick dö i mitt knä...
Sänder massor med tröstkramar till dig!!!