Har jag blivit för känslig för hästarnas reaktioner? Men jag kan inte blunda för fakta!
Jag kan nu när jag tittar i backspegeln tycka att det kanske var helt felaktigt att tro att gamle islandsgubben skulle passa ihop med unga, ystra ponnier av den energiska rasen welsh mountain. Men vem kunde vetat det?
Nu är det ju så att Vhiskur och Meya gillar varandra. Visst kan han vara litet besk mot henne, men det är mest för att han uppfostrar henne när hon blir för vild och han inte orkar med ståhejet.
Kanske var det också väl optimistiskt att tro att jag skulle kunna träna och visa dessa unga yrväder. Jag är väl ungefär lika skraltig som Vhiskur i min kropp.
Idealet vore alltså - vilket jag kommit fram till efter ännu mer grubbel - att hitta ett mer stimulerande hem för Meya, bland flera unga ponnier. Med människor som är intresserade av att visa och kanske ta föl senare på henne. Hon är ju en liten pärla hon också, och med hennes meriter (flerfaldigt guldbelönad på utställning) så borde hon kunna ha en framtid som fölsto!
Vhiskur skulle må bra av att ha en lugnare äldre ponny som sällskap, kanske en konvalescent som behöver en lång och lugn betesperiod. Men jag vill inte HA en ponny till, bara som inackordering. För om Vhiskur blir sämre eller om det inte klickar vill jag ha full handlingsfrihet.
Ingen som har plats och hjärta för en fin liten ponnyprinsessa? Finns det kanske någon lugn äldre ponny/islänning som behöver lång sommarvila i lugn miljö?
Blue
15 mars 2010 12:21
Åh Ylle, jag lider med dig.
Samtidigt så är det väl kanske så. Ju mer man lär sig om sina skyddslingar. Lär sig läsa dem, lär sig förstå hur de fungerar, "lär sig" hästarnas språk så blir man också känsligare för att se tecknen på när det inte är optimalt längre.
Du har ju förmånen till att bo nära dina pållar o kan alltså se o läsa av dem på ett helt annat sätt än vad den människan som besöker sin häst morgon och/eller kväll kan.
Så när man utvecklas som hästmänniska så invecklas känslorna skulle man kunna säga
Återigen en styrkekram till dig
http://himmelellerhelvete.blogg.se
Sophia
15 mars 2010 13:57
Det är jättetråkigt att man måste skiljas ifrån sina små.
Men det är iaf bra att du tar tag i saken när du ser att det inte funkar!
Vissa gör sig tyvärr blinda och uppmärksammar inte sina hästars behov :(
Jag hoppas du hittar en ny kompis! Det borde finnas många hästar som är pensionerade som kan passa!
Tips är att annonsera.
Kram
http://gottisar.bloggplatsen.se
ylle
15 mars 2010 14:06
Blue, Du har så otroligt RÄTT i det Du skriver, när man utvecklas så invecklas det hela.... tack söta snälla Du för alla styrkekramar Du ger mig!
Sophia, ja tyvärr har jag blivit mycket känslig för mina hästars behov, på senare år.. och som Blue skriver, har man dem nära så ser man ju så mycket hur det fungerar och inte fungerar..
Ann-Britt, ja tänk om Du..... ville ha en liten vacker bland alla Dina stora vackra....?
http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se
Sandra
15 mars 2010 14:25
Oj, lilla Meya. Lilla favoriten. Jag förstår dig väl. Jag tycker du är modig som vågar tänka på hästens bästa. Tyvärr är det inte alla som är lika modiga. (Jag själv tex.) Meya hade gärna fått flytta in hos mig närsom. Denna lilla skönhet.
http://www.finpixia.se
Gitte
15 mars 2010 22:54
Hm. Sol behöver få gå och äta upp sig. En äldre islandsdam kanske skulle passa Whiskur!? Och så får hon nära till undersköna Ask från Gullunge...
http://www.nissebus.bloggagratis.se
Gitte
15 mars 2010 22:56
Hi hi, läste just lung äldre islandshäst. Fast Sol är faktiskt lugnet och tryggheten själv så länge man låter bli att sätta sig i sadeln och korta tyglarna :)
http://www.nissebus.bloggagratis.se
Viveca
16 mars 2010 00:33
Du är klok som en bok Ylle, men helt klart ett svårt beslut. Tyvärr kommer jag själv behöva en mogen dam/herre så småningom. Tror annars att det skulle bli väldigt ouppfostrade små fröknar av dem;) Hade det inte varit för det och att man måste begränsa sitt "djursamlande" pga tid och ekonomi, så hade jag gärna haft 20 små Meyor och Vildor;)
Lycka till med allt nu. Det kommer att lösa sig till det bästa:)
http://perasperaadastra.bloggplatsen.se
Elin
16 mars 2010 21:52
Så tråkigt o läsa om det du kommit fram till :(
Men otroligt starkt av dig att även tänka på Meyas bästa.
Håller tummarna för att allt löser sig på bästa sätt!
Massa styrke kramar
http://karisma.bloggagratis.se