Nyponros är en mycket livlig ponny, hennes aktivitetsbehov liknade mer en unghingsts - alltid på språng, full rulle... 

Meya började tycka att Nyponros var bra jobbig, för Meya ville hellre ta det lugnt i Vhiskurs sällskap..  

När Nyponros blev alltmer frustrerad över att ingen ville springa och leka med henne blev tillvaron allt jobbigare även för mig. Så fort jag öppnade dörren till huset hörde jag Nyponros skrika nere i hagen, och så kom hon i full rulle och ville att jag skulle hitta på nåt kul....

                    Som att träna att gå på presenning..

Men jag klarade inte att sysselsätta Nyponros så mycket som hon ville. Hon behövde fler lekkamrater! Och en människa som klarade av att visa henne, träna löshoppning, ta henne till treårstest och utställningar...  Med mycket tungt hjärta och efter många grubblerier beslöt jag mig för att hon skulle få byta hem....

Och en sorgens dag i september fick hon så åka till Joanna i Halland...  Jag grät då, och jag gråter när jag skriver det här, för Nyponros var en ponnyflicka som verkligen erövrade mitt hjärta totalt. Om jag bara hade varit yngre och friskare, då hade jag istället skaffat flera ponnier och tänkbara sparringpartners till denna energiska ponnyflicka... men nu är det ju som det är.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...