Sveipur var en underbar ridhäst, men ack så känslig och nervig! Han reagerar på vad som än kommer åt honom, skänkeln, ett rep, spöet eller en kvist på en buske som man rider litet nära...

                  Jag på vackre Sveipur i nådens år 2004...

Han blev bättre om han fick gå ordentligt varje dag, men min vacklande hälsa gjorde att jag inte klarade det. Jag skaffade en medryttare, men det kändes inte rätt, trots att jag fick tag på en jättetrevlig tjej. Och eftersom jag hade Världens Bästa Hästspekulant på G, så beslutade jag mig för att låta henne köpa honom. Det var en lång tankeprocess, ska Du veta, att verkligen bestämma sig för att skiljas från denne kille..... Du kan se honom på Nissebus´blogg här till höger.  Det var ett klokt beslut, han har fått precis det liv han passade för, mycket ridning, långturer, härliga islandshästkompisar... och en underbar ägarinna...

Så skulle jag då skaffa en kompis till Vhiskur. Då ville jag ha en liten en som jag inte behövde ha dåligt samvete för att jag inte red, eftersom jag inte skulle KUNNA rida den. Jag antog att ett sto skulle vara lämpligare än en liten hingst, och hade ett gott öga till de vackra welsh mountainponnierna. Tittade på annonser, på utställningar och ja, överallt, och hittade till min förtjusning lilla vackra fuxiga Exzentrics Nyponros. Hon bodde helt när Sveipurs nya hem, så övergången blev minst sagt smidig.

                        Nyponros undrar var hon har hamnat...

Blev Vhiskur överlycklig över sin nya prinsessa i hagen? Nej, inte alls. Han AVSKYDDE henne och höll på att jaga henne ur hagen. Jag hade en plan B klar ifall detta skulle hända, och placerade Vhiskur över vintern i en lösdriftsflock.

Den lilla bläsen tillhör Nyponros, Vhiskur var till att börja med bra nyfiken men bestämde sig prompt för att här skulle ingen ponnyflicka bo....

I plan B ingick att jag skaffade ett welsh mountain sto TILL. Tvååriga Mälby Cinnamon hämtades snabbt.

 

Gitte

13 mars 2010 22:17

Jo jo, känslig är han den lille sprakfågeln. :) Men han börjar vänja sig vid alla spöken och kan till och med gå själv i mörkret nuförtiden. Och tölten är gudomlig! Liksom hans vackra man.

http://www.nissebus.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...