Vad jag INTE skrev i utmaningen om det konstigaste med en själv, är att jag visst gör mig av med mina hästar på löpande band nu för tiden... för att jag älskar dem!

Låter ju inte klokt. Men har man bara 2 eller 3 hästar så gäller det att de trivs tillsammans. Har man flera går det ju alltid att flytta om eller greja så att de får vara med dem de gillar...

Det började med att jag efter några hästlösa år hittade mitt hjärtas käraste vän, islänningen Vhiskur. Till honom anskaffade jag sällskapsshettisen Spöket. Spöket var inte alls nöjd med att bara vara sällskap. Jag körde honom litet grand, men ägnade mest tid åt Vhiskur, förstås.

När Spöket så var iväg en sommar på inridning i en barnridskola, så visade han tydligt att det här var vad han gillade! Många ponnykompisar och barn som red. Så han fick bli där och jag skaffade istället islänningen Sveipur som Vhiskurs sällskap. Inte så dumt eftersom de var halvbröder och ganska så lika. Och Sveipur var (är) en fantastisk ridhäst med en gudomlig tölt...

         Vhiskur och Sveipur tillsammans, året var visst 2004?

 

Mita

12 mars 2010 12:18

Trevlig helg på dig!

http://rocotopeppers.bloggplatsen.se

 

Frida

12 mars 2010 14:42

Kom Spöket till Norrtäljes ridskola kanske? :-}

Härlig helg!

 

ylle

12 mars 2010 14:44

Härlig helg på er också!
Nix Frida, Spöket kom till (och är fortfarande) på Syninge Ridskola...

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

Ann-Britt

14 mars 2010 14:23

Kolka beslut, just för att man älskar dem. Jag försöker förklara det för folk som är rädda för sina hästar osv, osv att det faktiskt är justare mot hästen att sälja den. Det finns en människa till varje häst. Där hästen får det bra och blir älskad för den den är. Det kan ju också vara så att man inte tycker om sin häst och varför då behålla den? Det är inte alls ovanligt att det är så. Ändå ska de tjurskalligt hålla fast i hästkraken för att inte tappa ansiktet och behöva förklara varför de säljer.

http://www.gustavsborgpre.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...