Datorn havererade okamratligt nog för en vecka sedan. Gick inte att komma in. Vilken abstinens jag får! Rent otroligt! Många kontakter och nödvändiga dagliga göromål blir helt omöjliga att göra...    visset!

Jag blir retlig och rätt otrevlig t o m. Varenda grej man vill ta reda på hänvisas ju till webben, kolla xxx.com  osv. VAD skulle man göra utan dator?

Vågar inte tänka tanken.  Men en god fé har nu fixat den, och jag håller tummarna för att den ska vara snäll framöver och inte krångla mer...

Så kom då äntligen regnet till våra torra marker. Squasharna i landet sög åt sig och växte en hel decimeter på störten! Och betet återhämtar sig. Temperaturerna är mer drägliga och man kan återigen röra sig utomhus. Och min antibiotikakur är äntligen slut!

Bloggplatsen är helstrulig. Jag kan göra inlägg och se era sidor, men när jag ska kommentera så låser det sig och säger "sidan innehåller fel..."  Har nån annan samma problem eller är det min dator som börjar bli senil?

Jag har ett par splitter nya Mountain Horse High Rider, brun nubuck, med blixtlås baktill, töjbar i vaden, storlek 41 med skaft W. Stålbelänk i foten för större stadga.   Kostade nya runt 2.000 pengar, jag vill ha 1100.

- är tillägnad moder Britten som 88 år ung förra torsdagen genomgick en omfattande operation, kom hem till sin lägenhet redan på måndagen, och låter pigg och glad. Ta efter det, ungdomar!

Hur skulle det vara med en liten sallad till lunch?

Det händer inte mycket här på bloggen. Borrelian tar musten ur mig. På gensyn, som Liv brukar skriva! Tills vidare får ni njuta av Theo som tar det lugnt i hettan. MYCKET hett är det........

Efter vansinnesdåden i Norge kan man grubbla litet över en av människans lägsta känslor = hämnden. Att förstå och förlåta känns inte riktigt på sin plats här.

Men hjälper det att hämnas? Uppväger det förlusten man gjort? Givetvis inte. Att sänka sig till en galnings nivå gör ju inte saken bättre. Öga för öga, tand för tand. Den där småfete flinande blonde norrmannen skulle behöva dö minst 70 gånger om då.

Dock - jag kan verkligen förstå de som vill doppa honom i tjära och fjädrar och låta honom dras ihjäl på mitten av fyra vilda hästar... Vad han gjort kan aldrig förlåtas. Inte heller förstås. Jag tänker mycket på hur anhöriga och vänner till offren mår idag. Och de som överlevde massakern. Orkar de leva vidare?

- har jag drabbats av galopperande Borrelia! Från fästingbettet i fredags utvecklades en maffig röd svullen platta på maggen... i morse mätte den ca 15 cm i diameter,(näää, ni får inte se nån bild!)  kliade infernaliskt och hela kroppen kändes som vid influensa.. dags att uppsöka doktorn!

Läkaren baxnade vid åsynen av min klumpiga streaptease, fast ännu mer när han fick syn på FÄLTET, ramlade nästan av stolen och skrev prompt ut en hästkur antibiotika...

Känns litet lealöst idag.