När vinterpälsen ska av och flygfäna anländer, då är det skönt att kunna klia rumpan mot en kliplatta (finns på Hööks)..  Celina njuter!

Sitta på altanen, skugga, målarväder, betet växer... kan det bli bättre?

Nu har vi fått riktig sommarvärme här, med regn om natten och värme så växer det så det knakar...

Med våren kommer nya frisyrer. Här ser ni welsh mountainstoet Samba med sin attraktiva look...   ja Spjuver gillar den verkligen. En frisyr som går att äta!

Vivi tog bilden!

Igår hade jag en fotosession med den otroligt duktige och vackre fotomodellen, den godkände fjordhingsten Gandalf och hans matte Emily. Han är så vältränad och fotogenique så det är ett rent nöje att ha honom framför kameran. Han ställer upp sig och ser ut som "Här har ni mig, kolla bara"....

Har Du någonsin sett en vackrare fjordhäst? Det har inte jag...

Förhållandet mellan Emily och Gandalf är kärleksfullt och förtroendefullt.

Emily klickertränar sina hästar och de verkar göra allt för henne..

Att kliva upp på stenar är en bra träning inför betäckningssäsongen. Tyvärr, kära fjordstoägare, så kommer han i år att verka i södra Sverige och han är redan fullbokad!

Gandalf är bara tre år men har en fantastisk kropp. Ni såg honom dra släde i vintras här på bloggen. Emily tränar honom ofta men korta stunder. Jag kan nästan inte se mig mätt på honom!

Du kan följa honom på hans mattes blogg, se listan nere till höger...

Nu ska Du inte tro att det bara är pusskalas när man har en hingst. Emily är konsekvent och kräver full disciplin. Varje hov på exakt plats. Sen kan man pussas...

Celina kom in i hagen, Vhiskur blev blixtkär, och sen var det klart. Hon känner sig redan hemma, både i stallet och i hagen...

Celina är så självklar och så älsklig så man kan inte låta bli att tycka om henne..

Hon är sällskaplig men inte gå-påig, kommer gärna och kelar men tömmer INTE ut gödselkorgen och kliver inte upp i skottkärran. När man borstar henne faller hon i trance och står helt stilla...  Ylle har fått det lättare med hästhanteringen.

ALLA hästar borde få en Hööks flughuva, nu när knotten kommer om kvällen och vill sätta sig i hästöronen och suga blod...

Är det 1 eller 2 hästar på bilden???

Svar: 2, Vhiskur o Celina! Som synes gillar de varandra!

Meya har mailat. Skickade med några bilder från hagen i Norge, så fint och grönt det är!  Och som synes har hon fått nya bästisar.....    jag är så glad!

Det här med eco, miljömedvetnade och klimatsmart är sannerligen inget nytt! Under hela vår uppväxt var vi omgivna av sparsamma föräldrar som diskade plastpåsar för återanvändning, noggrant vek ihop presentpapper för användande vid nästa födelsedagsfirande, lappade kläder och sockor så länge de höll ihop...

Bil åkte man inte i onödan trots att vi hade en, skulle vi barn bort på kalas, ta oss till stallet (över en mil bort) eller iväg och handla så var det bara till att cykla eller ta till apostlahästarna. Regn eller kyla spelade ingen roll! Aldrig kan jag komma ihåg att vi blev skjutsade nånstans?

Idag åker de flesta barn limousine (nåja, här överdriver jag något, det är väl mest vanlig bil som gäller) om de så bara ska någon km bort till en kompis. Att ta sig själv verkar vara en glömd konst. Buss får man väl inte åka ensam förrän man uppnått myndig ålder?

Maten åkte in och ut på bordet tills ALLT var uppätet. (Är det därför jag avskyr rester så mycket idag???) Men vi var inte någon särskilt fattig familj, inte rika heller. Ingen av våra föräldrar söp upp pengarna, jag kan knappt minnas att det fanns något starkare än svagdricka (ha ha-obs vitsen!) på bordet därhemma.

När mamma gick bort så var det ett evigt plockade av allt hon sparat, tomma kartonger (bra att ha), presentsnören prydligt ihoplindade (bra att ha) gamla tyglappar som framkallade starka barndomsminnen (Titta - min gamla badrock!) och efter pappa fanns det t o m rostiga, böjda gamla spikar (bra att ha) och kalsonger som var så konstfullt stoppade att jag idag ångrar att jag inte gjorde det jag spontant tänkt göra: behöll ett par för att rama in dem, de var ett riktigt konsthantverk!

Pappa var väl den som var mest "ekonomisk" i sitt sätt, det var ett evigt förföljande av oss när vi lämnat ett rum (Har Du släckt lampan nu???)  Jag tyckte att hans tjat var jobbigt, men vad har hänt tror ni? Jo, jag har blivit likadan själv! Springer runt och släcker lampor, skriver listor över elförbrukningen och glädjer mig när den gått ner något. Dock avskyr jag som sagt gamla matrester och även i övrigt har jag väl avvikit något från den utstakade klimatsmart-vägen.

Lappar mina älsklingsjeans är dock något jag ägnar mig åt. Jag nänns bara inte att kasta dem! Så de får leva kvar i min ägo så länge de inte faller i bitar. Kanske var det inte så dumt att ha dessa förebilder, idag är det ju viktigare än någonsin att inte slösa med våra gemensamma resurser....