Med tåhätteskorna, ett gott äpple och mitt bästa tålamod gav jag mig på att bada Nyponrosdockan i förmiddags... Hon har nämligen rätt kort tålamod, damen. Och ju kortare tålamod hon har, ju längre måste jag ha.... Men allt gick bra, och strålande ren blev hon....
Annika
22 maj 2009 12:45
Alltså.
Nyponros.
Hon är verkligen to "die for".
Jösses vad vacker hon är!!!!!
Bedårande.
...och så svarar jag åt dig. ;-)
Annika
Visst är hon!!
Det är därför hon är min! :-)
http://acka.bloggagratis.se
ylle
22 maj 2009 14:50
Ja minsann, huvet på spiken, Annika! Som föl var hon bedårande söt, hon intog mitt hjärta från den sekund jag såg henne, sedan har hon utvecklats till en vacker prinsessa, men ack vilket eldfängt humör! man säger ju att fuxar har mycket ELD i sig... och sannerligen... Sån tur att hon för det mesta är lyhörd och lydig - "för det mesta"