Kolla här vilken fin en Kicki har tillverkat ("It´s only me- länken")

Jag fick en bloggaward av Ann-Louise, Hund- och hästbloggen, länkad i min lista. Tackar och bugar. Vill gärna dela ut en award till alla mina länkningar, så jag har svårt att välja. Men - det här låter som smörsmicker - Ann-Louises blogg bara älskar jag, SÅ fina foton och hennes känslor för djuren och den underbara tillvaro hon har ihop med dem gör mig alltid glad!!!

  Överallt i landet regnar det och är svalt... här gassar solen på, det varierar mellan 25 - 30 grader på dagarna och vi har inte fått en droppe regn på åtskilliga veckor.......  jobbigt och rätt så hemskt på alla sätt och vis för mig, som föredrar en temperatur mellan 10 - 20 grader....

Igår var vi ute på vackra Vätö på en makalös plats, hos Lena, Yngve och Bonnie. De bor så otroligt vackert så man tror inte att det finns sådana platser...

Lena och Theo framför "lilla stugan".

Theo var helt hänförd vid anblicken av det stora blå...

Bonnie (15 år) kastade sig i vattnet efter pinnar!

- och Theo ville inte vara sämre!

En sämre fikaplats kan man ju hitta....

  TACK för en underbar dag!

- ser säkert olika ut för varje människa. Själv gillar jag bloggar med bilder i, enbart text blir ganska tråkigt. Men bilderna måste vara hyfsade i kvalitet, och inte för många av exakt samma motiv. Inläggen får inte vara för långa, om det inte handlar om något intressant ämne. Vad man har på sig eller äter tycker jag inte plussar på en bloggs kvalitet....

För mycket och för litet skämmer, fler än två inlägg per dag blir jobbigt att följa, färre än tre inlägg per vecka blir ödsligt trist.

Sen tråkar vi väl alla ut somliga läsare med allt tjat om våra hundar, alpackor och eller hästar...  att variera sig är viktigt. Men man skriver ju helst om det som ligger en varmast om hjärtat!

Att hinna med att kolla sina bloggpolare och lämna en och annan kommentar är också viktigt, för att man själv ska få kommentarer tillbaka. Och kommentarerna är (i alla fall för mig) en del av själva motivationen för att blogga!

Theo har tittat på agilitybanan. Balansen var ingen konst alls....

- och liksom för Sammie så gillar han tunnlarna absolut bäst!

  Theo i röda tunneln.

  Grannmellanpudeltiken Krusmynta, 7 mån, var tänkt att bli en kommande fästmö och lekkamrat till Theo. Hon är mycket vacker, var just med på sin första utställning där hon belönades med BIM och excellenta omdömen. Men ...

   Theo och hon har träffats "på lina" några ggr hittills, han är ju så ruskigt mycket mindre och yngre än hon. Häromdagen vågade vi oss på att släppa dem. Direkt gick jakten igång. Och det var ingen lekjakt utan ren jakt. Mynta verkade uppfatta Theo ungefär som haren i ett greyhoundslopp.... han kutade för livet med svansen mellan benen. Inte bra. Jag vill absolut inte ha en hund som blir rädd för andra hundar. Så vi avvaktar en tid med fler möten.

När man är en pigg och energisk valp. Överenergisk, säger matte med en trött suck... Men har man spring i benen så har man. Och de små sylvassa krokodiltänderna kliar så, då måste man väl få bita litet... vadå - i mattes finger, äsch då, inte meningen  *fniss*

  Står jag på en stol så kommer jag upp mig litet här i världen. Jag är ju rätt liten, väger bara 2,7 kg än så länge!

  Här är jag i mitt favorithus, "tukthuset" har matte o husse döpt det till. För att jag släpar in mina leksaker hit och ger dem däng. Jag gillar när de skriker.

  Åsnan är den som får mest stryk. Han piper bra.

  När jag tröttnat på att klå upp mina leksaker så låter jag husse leka litet med bollen... han blir så glad då!