Thank you for the days,
Those endless days, those sacred days you gave me.
I´m thinking of the days,
I won´t forget a single day, believe me.

I bless the light,
I bless the light that shines on you believe me.
And though you´re gone,
You´re with me every single day, believe me.
 

(Elvis Costello, "Days")

Om jag tänker på universum så hisnar jag. Det oändligas oändliga.. hur alla partiklar snurrar därute och är på väg i förfärlig fart från varandra, om jag tänker på svarta hål och parallella universum..  - hur vi på en bråkdel av en sekund kan utplånas av en asteroid i kollisionkurs, av en megavulkan som väller fram under yellowstone eller någon av de andra platserna där den glödande massan som jordens inre består av närmar sig ytan...

Om jag tänker på hur solen är en enda explosion och att den värmer oss under tiden som den dör .. på hur himlakropparna till synes planlöst svävar fram i något utan början och slut.. då får jag ont i huvudet och det svartnar för mina ögon.

Om jag tänker på hur betydelselösa vi alla är, som sandkorn i en storm, då förundras jag över mängden av syre som jag fortfarande kan dra in i mina lungor. Då faller jag på knä och mina tårar blir till iskristaller i snön.....