Nyponros är flockens minsting, men det hindrar henne inte från att vara den som har störst ego!

Hon är ett ettårigt welsh mountainsto, som också kom till mig i november 07, då jag sålt islänningen Sveipur. När hon kom, var Vhiskur mycket stygg mot henne, vilket gjorde att han fick åka på vinterläger och jag skaffade stoet Cinnamon.

Nyponros är full av energi och alltid pigg på upptåg. I början var hon "a handful", eftersom hon skulle testa mig på alla sätt. Men hon är otroligt charmig och glad, så man kan aldrig bli riktigt arg på henne! Om jag mockar stallet när Nyponros är i närheten, är hon alltid med och "hjälper" mig...

Hennes långa ben är alltid på språng och hennes lekfullhet har ibland gjort hennes kompisar litet trötta...  De kan säga åt henne på skarpen, men någon minut därefter är hon på G igen.

Hon börjar växa på sig nu och mogna,  har varit ute på resa alldeles själv och uppfört sig som en riktig ängel. Det visade sig att hon älskar att hoppa, något jag märkte redan i början då hagen har ett dike i mitten, där hon glatt skuttade över gång på gång.

Nyponros är en sanslöst vacker häst, såväl i stillhet som i rörelse. Att se henne sväva runt i en fjädrande trav är en skönhetsupplevelse utan like.

Cinnamon är ett treårigt welsh mountainsto som kom till mig i november 07. Hon är mjuk och följsam och vill gärna vara till lags. Då hon är något försiktig, tog det ett tag att lära känna henne. Men när hon väl har fått förtroende för en så är hon ambitiös och lydig och värd sin vikt i guld.

Hon lyder Vhiskur på sekunden, vill gärna bestämma över Nyponros, men det lyckas inte alltid...

Mina hästar har, precis som alla andra, helt olika personligheter. En del tar längre tid att komma inpå livet och lära känna, andra hästar visar direkt vilka de är.

Här en liten presentation av mina tre hästar.

Vi börjar med den äldste, islandsvalacken VHISKUR från Rungarn. Han är 15 år. Jag har haft honom i 10 år.

Vhiskur är vänlig men känslig. Mattes bästis. Kan vara ganska reserverad mot främmande människor. När han kom hit vid 5 års ålder var han rädd för precis allt, det fanns ganska mycket vildhäst i honom. Med åren har vi lärt känna varandra utan och innan. Idag gör han allt för mig. Men han har en oerhört stark integritet.

Han är en självklar Kung i hagen. Men vintervistelsen i Marikas stora lösdriftsflock (40 blandade hästar/ponnier) har givit honom en hel del nya kunskaper. Bland annat att han bara behöver vinkla ena örat för att få fram sitt budskap, så att han kan tona ner språket ordentligt...

Han verkar mycket nöjd med att ha två små söta ston i sin flock!