Kim

24 oktober 2011 16:47

Så mysigt det ser ut!
Tänk va långt ni kommit!

Alpackaprinsarnas blogg

24 oktober 2011 20:18

Vem trodde det här för ett år sedan? Eller för den delen, för en månad sedan? jag bara njuter!

Kicki

24 oktober 2011 16:57

åh! läckert!

Alpackaprinsarnas blogg

24 oktober 2011 20:17

Mina prinsar fyller mitt hjärta med kärlek! Och lugn!

Mita

24 oktober 2011 17:59

Ser ju urläckert ut att gå med tre packor i koppel =)

Alpackaprinsarnas blogg

24 oktober 2011 20:17

Det är rent magiskt!

Ann-Britt

24 oktober 2011 18:27

Fantastiskt! Det ser väldigt fint och harmoniskt ut. Så fint det blev nu i bloggen med större bilder. Din var första bloggen jag var inne på sedan de bytt utseende.

Alpackaprinsarnas blogg

24 oktober 2011 20:16

Ja, harmonin känns ända ut i fingerspetsarna!

Katarina

24 oktober 2011 23:21

härliga killar du har! Ser så mysigt ut!

Viveca

25 oktober 2011 15:29

Duktiga ni! Ibland måste man bara våga testa och så underbart när allt går så bra:) Bra grundat Ylle!

Alpackaprinsarnas blogg

26 oktober 2011 08:57

Jag är så glad! Men som jag brukar säga - jag hade nog kunnat tämja ett gäng vildhästar om jag hade lagt ner samma tid på det..... trägen och tålamodet vinner!

Kristina V

26 oktober 2011 12:50

Helt underbara foton på dina söt djur! Men jag har nu upptäckt att det spelar nog egentligen ingen roll hur hur bra ett foto är, deras utstrålning fångas inte på fotot. Måste bara berätta att jag nu sett alpackor "live"...och att det var först DÅ som jag förstod varför man skaffar alpackor istället för nya hästar!
Var ute och åkte bil efter en mindre väg, och helt plötsligt fanns en hage vid vägen med alpackor. Stannade bilen och pratade med dem, och de kom till mig *lite nyfiket avvaktande*. Okej, kanske de tyckte jag stod på betryggande avstånd med vägdiket mellan oss...Eller så var de vana med "jollrigt-pratande-tanter" som stannade för att hälsa på dem ;-)
Hur som helst, deras utstrålning var fantastiskt! Skulle nästan kunna jämföra dem i sättet att vara som rådjuren (som brukar finnas här hemma), men utseendet ...tja...lite mer "ulligare" ;-)
Jag är iallafall glad att jag äntligen träffat alpackor!

Alpackaprinsarnas blogg

26 oktober 2011 15:56

Vilket härligt möte!
Och ja, jag håller med, inget foto i världen kan återge den speciella utstrålning som alpackor har!

Visst kommer de fram, de är otroligt nyfikna djur, men minsta konstighet (oljud, försök att klappa e dyl) från vår sida så sticker de undan. Kul att du fick uppleva alpackor "live" - kan rekommenderas!

Ann-Louise

27 oktober 2011 07:07

Stiligt! Vilka fina bilder och så roligt att det går så bra.
(Träffade dina trevliga morgan-vänner när jag var på Seglinge. Jättekul, men jag saknade dig. :-) )

Gitte

27 oktober 2011 21:04

Wow, ser helt fantastiskt ut. Vad duktiga ni är :)

Alpackaprinsarnas blogg

29 oktober 2011 12:27

Jag skickar berömmet vidare till pojkarna!!!

Magda

29 oktober 2011 22:45

Åååh vad duktiga ni är! Ser härligt ut.

Anni

30 oktober 2011 20:12

Jag tror dina alpackor skulle uppskatta en tur utanför hagen...ta dem på lite längre turer..(ser ut att vara stängsel överallt ju...)

Alpackaprinsarnas blogg

31 oktober 2011 09:04

När man går med alla tre i början, så är det klokt att hålla sig innanför om inte alpackasäkra, så ändock stängsel!

Ann-Louise

9 november 2011 08:48

Åhhh så mysigt och härligt! Ni ser ut att ha det alldeles fantastiskt tillsammans, du och dina alpackapojkar!

Alpackaprinsarnas blogg

9 november 2011 16:24

Själarnas gemenskap!